Antalet vräkta barnfamiljer ökar

av Anders Wemmert // Artikel i Offensiv

Sedan 2017 har antalet vräkta barnfamiljer ökat varje år och sedan pandemin har ökningen varit än större.

I 78 av landets 290 kommuner har vräkning av barn och barnfamiljer fortsatt under pågående pandemi, vilket har lett till att barn och ungdomar lever otryggt, måste byta boendemiljö till tillfälliga boenden som ofta har väldigt dålig standard. Barn och ungdomar måste också byta skola och tvingas lämna kompisar, idrottsaktiviteter och andra sociala aktiviteter. 
Antalet vräkningar av barnfamiljer har ökat under pandemin. Det konstaterar Kronofogden i sin årliga rapport om vräkningar. Under det första halvåret av 2020 var antalet avhysta barnfamiljer 136 och drabbade barn 243. Under samma period 2021 har 150 barnfamiljer vräkts och 273 barn drabbats, enligt Kronofogden. 

Socialstyrelsen gjorde en undersökning 2017 som visade att 33,250 levde i någon form av hemlöshet. 
”Akut hemlöshet, personer som saknar boende efter institutionsvistelse, personer som bor inom den sekundära bostadsmarknaden och personer som bor kortsiktigt hos familj, släkt eller andra privatpersoner”, skrev de. 
Över en tredjedel av personerna var föräldrar till barn under 18 år. Socialstyrelsen uppskattade att mellan 10,500 till 15,000 barn levde i någon form av hemlöshet 2017. Sedan 2020 pekar dess siffror fortsatt uppåt.

De värst drabbade är ensamstående kvinnor med barn. Kvinnor med låglönejobb, osäkra timanställningar och deltidsarbete. Drabbade är också barnfamiljer med en arbetslös förälder eller där båda föräldrar har osäkra anställningar och dåliga löner. 
Under pandemin avskedades många, framför allt timanställda och vikarier, och kastades ut i arbetslöshet utan möjlighet till inkomst. Det blev mycket snabbt omöjligt eller mycket svårt att klara av att betala räkningar, mat och hyra. Nu tvingas många barnfamiljer att stå utan tak över huvudet, eller att bo i tredjehanduthyrning eller till och med fjärdehanduthyrning, att bo på campingplatser eller vandrarhem. Boendeförhållnaden som inte kan accepteras. 
Det faktum att barnkonventionen blev lag i Sverige den 1 januari 2020 verkar inte stoppa vräkningarna, trots att lagen säger att barns bästa alltid ska vägas in i alla frågor där barn är inblandade på något sätt.

Under pandemin har det vid flera tillfällen ställts krav på regeringen att stoppa alla vräkningar på grund av pandemin, något som S-MP-regeringen vägrat. Kampanjen ”Flagga gult” startades av organisationen Ort till ort och krävde tre hyresfria månader från maj till juli, och organisationen Skiftet samlade in namnunderskrifter för kravet som överlämnades till regeringen. 
”Vi som bor i hyresrätt och som i åratal har finansierat våra hyresvärdars vinster förväntas betala våra hyror som vanligt”, skrev Skiftet om kampanjen. Regeringens svar via finansminister Magdalena Andersson blev: 
– Kronofogdemyndigheten har flera viktiga uppgifter som måste fungera för att vårt samhälle ska fungera. Att hantera ansökningar om betalningsförelägganden och handräckning är en av dem.

Vräkningar av familjer som inte har kunnat betala sin hyra på grund av pandemin visar tydligt på att det behövs en annan bostadspolitik. En kamp för bra och billiga bostäder åt alla, en politik där bostad är en social rättighet och inte en handelsvara, och en upprustning av eftersatta områden. 
För att detta ska bli möjligt krävs det en organiserad kamp, att Hyresgästföreningen, fackföreningar och boende i hyresrätter gemensamt kämpar för bra och billiga bostäder åt alla.