Antalet flyktingar från Darfur (västra Sudan) och Tchad fortsätter att öka. De flyr undan våldsspiralen, plundringarna och våldtäkterna i gränsområdena mellan Tchad, Darfur och Centralafrikanska republiken. Samtidigt fortsätter Janjawidmilisen och olika tchadiska rebellgrupper att sätta skräck i befolkningen i både Sudan och Tchad.
FN rapporterar att antalet flyktingar från Darfur ökat med 160 000 och att människor i behov av akut hjälp ökat från 2, 5 till 4,2 miljoner bara i år.
I Tchad är det nu som i Darfur en kamp mot tiden, rapporterar hjälporganisationer. 150 000 tchadier lever i temporärt uppsatta hyddor i flyktingläger, 60 000 från Centralafrikanska republiken och hundratusentals från Darfur i Sudan har sökt sig över gränsen. Totalt beräknas det finnas över en halv miljon flyktingar i det torra området på flykt undan den sudanesiska Janjawidmilisen.
Klockan tickar
Läkare Utan Gränser rapporterar om ett desperat läge och en kamp mot klockan då 40 procent av barnen i flyktinglägren lider av akut undernäring.För tre veckor sedan varnade Amnesty International för att den alarmerande situationen spridit sig till Centralafrikanska republiken som blivit ett område ”att ta för sig i” dit rebellgrupper och regeringssoldater kommer för jaktmarker och för att plundra. Ingen av rebellerna eller de olika regeringstyrkorna drar sig för att kidnappa kvinnor och barn.
För lite för sent
Den rådande situationen i gränsområdet mellan de tre länderna är akut och förvärras av den stora tillgången på vapen. Den hjälp som nu kommer är för lite och för sent.EU har nu tagit ett första steg till att sända en styrka till Tchad.
Även svenska soldater kan bli aktuella för den styrkan, säger utrikesminister Carl Bildt, som har egna privata oljeintressen i regionen.
Rättvisepartiet Socialisterna säger nej till en sådan insats.
Det finns ingen militär lösning på konflikten. De imperialistiska makterna värnar bara om sina egna intressen; att öka sin makt och sitt inflytande i området, vinna allierade och öppna upp nya marknader och därmed nya vinster.
Ett militärt ingripande från EU skulle dessutom försvåra bildandet av en motståndsrörelse som skulle kunna samla alla förtryckta i enad kamp mot fattigdom och förnedring.
Vad som krävs är en gemensam kamp för rättvis fördelning av åker, betesmark och boskap, kamp för demokratiska rättigheter och demokratisk folklig kontroll över oljan.
Kristofer Lundberg