I arbetsmarknadsfrågor framstår Miljöpartiet snarare som ett parti för arbetsgivarna än för arbetarna.Den största arbetsmarknadspolitiska frågan MP har drivit handlar om sänkt tjänstemoms. Ett förslag nästan identiskt med MP:s presenterades som en möjlig framtida reform av högerregeringen i veckan.
Tanken är att en halvering av tjänstemomsen ska sänka priserna inom restaurangbranschen och skapa jobb enligt logiken ”billigare priser leder till att fler äter ute och att restaurangerna därför nyanställer”, men Hotell och restaurangförbundet är tveksamma till att det finns ett samband mellan sänkt moms och sänkta priser (DI den 24 augusti). Det betyder att den enda grupp som skulle tjäna på sänkningen, som beräknas kos- ta 5,6 miljarder kronor om den gick igenom, är restaurangägarna.
Också efter alliansens slakt av a-kassan var MP länge emot både en höjning av dagpenningen och en sänkning av egenavgiften. Man förespråkar fortfarande en statlig a-kassa:
– Vi är inte säkra på att facken har något att förlora på att slippa sammanblandningen med a-kassorna, säger Dan Granström, politisk sekrete- rare för MP, till Offensiv.
På grund av de kraftigt höjda egenavgifterna kan ett sådant förslag låta sympatiskt, men det är viktigt att minnas att a-kassan är en försäkring som arbetarna vann genom kampen mot lönedumpning. Ett förstatligande skulle effektivt underminera den fortsatta kampen för trygghet och bättre villkor.
Lagenastrejken på Systembolagets lager i Jordbro förra sommaren handlade om att de anställda först varslades och sedan erbjöds att få tillbaka jobben – men via ett bemanningsföretag med otrygga villkor och uppdrivet arbetstempo.
– Bemanningsföretagen kan spela en positiv roll under förutsättning att de följer lagar, avtal och övriga spelregler, menar Dan Granström;
– Vi anser dock att återanställningsrätten måste säkerställas enligt intentionerna i LAS.
Det betyder att MP har ändrat sig sedan vårens avtalsrörelse, då partiet kraftigt motsatte sig varje ändring av LAS. Lika opålitligt är MP när det gäller rätt till heltid, som man säger sig vilja värna. Men man vill inte tala om facklig kamp. Istället ska frågan lösas avtalsvägen – vilket hittills har betytt att fackledningen slutit avtal över huvudet på medlemmarna utan några heltidsgarantier alls.
Inte heller vill MP ha någon facklig kontrollrätt vid arbetskraftsin- vandring, vilket skulle begränsa företa- gens möjligheter att dumpa löner och villkor. Sommarens skandaler med lurade och underbetalda bärplockare från Asien ger exempel på den skyddslöshet de nuvarande reglerna skapar för invandrad arbetskraft. Å andra sidan kräver MP helt riktigt en allmän amnesti för de papperslösa som idag arbetar i Sverige.
Kring frågor om utförsäljningar och privatiseringar har Miljöpartiet ständigt bytt fot.
– Miljöpartiet är positiva till en mångfald av aktörer inom vård, skola, omsorg. Tydliga regler behövs dock som värnar att kapitalintresse inte blir den övergripande drivkraften, säger Dan Granström.
Det är samma typ av mångfald som alliansen värnar om. Kritiken mot den exempellösa utförsäljningen av förskolor, vårdcentraler och hemtjänster som fyllt enskilda chefers fickor med skattemedel lyser med sin frånvaro. Hos MP finns inget principiellt motstånd mot att skattemedel finansierar privata vinster. Det har fått genomslag i diskussionen kring stopplagen.
Oppositionen lovar att återinföra den stopplag för utförsäljning av offentlig egendom som alliansen rivit upp – men utan den förra stopplagens förbud mot att sjukhus drivs av företag med vinstintressen.
I skolvärlden tycker MP att de företagskoncerner som äger majorite-ten av Sveriges friskolor också i fortsättningen ska få plocka ut vinster; bara de meddelar Skolinspektionen innan så sker.
I vissa delar av Stockholm håller friskolorna helt på att tränga undan de kommunala skolorna, men förra året sa MP nej till ett stopp för nyetableringen av friskolor. ”Konkurrens är bra, den kommunala skola som är konkurrenskraftig kommer att överleva”, sa Yvonne Ruwaida (citerad i SvD den 8 september 2009).
Tillsammans med S stödjer MP alliansens lagförslag om att allmännyttan förlorar sin hyresnormerande ställning. Det betyder att också de kommunala bolagen ska bedriva verksamhet enligt affärsmässiga avkastningskrav, vilket Rädda hyresrätten säger kommer att ge hyreshöjningar på omkring fem procent extra varje år. Lagen träder i kraft 2011 – och verkar alltså göra det oavsett vilket block som vinner valet.
Flest röster får MP antagligen på grund av det första ledet i namnet: Vem bryr sig inte om miljön? Men enligt Naturskyddsföreningens genomgång av partiernas miljöpolitik inför valet, är inte heller miljöpartiet beredda att satsa det som skulle behövas för att ställa om Sverige i miljövänlig riktning.
I jämförelse med regeringen (se faktaruta) får MP och oppositionspartierna visserligen betydligt bättre betyg. Naturskyddsföreningen menar dock att MP inte har gjort tillräckligt när det gäller reningen av Östersjön och att införa en skatt på utsläpp, enligt principen att förorenaren ska betala.
MP får underkänt –tillsammans med riksdagens samtliga partier – av Naturskyddsföreningen när det gäller målen för ekologisk jordbruksproduktion. I fallet MP är detta smått ironiskt, eftersom opinionsmätningarna pekat på att partiets kanske starkaste väljargrupp finns bland Södermalms och Majornas ekoshoppare och konsumentmaktförespråkare. Även om MP, med S och V, vill satsa mer än regeringen på ekologisk odling, kräver de inte att andelen ekologisk produktion ökar från dagens ynkliga 14 procent till de 30 procent som Natur- skyddsföreningen anser krävs.
En sak är säker: det är inget arbetarparti. Och inte heller när det handlar om att försvara trygga jobb, stop- pa utförsäljningar och privata vinster i den offentliga sektorn är MP ett alternativ.
Ulrika Waaranperä
FAKTA: så har det gått med miljöpolitiken 2006-2010 ▼
Enligt de 20 miljöpolitiska områden som Naturskyddsföreningen pekar ut, har arbetet bara gått framåt på fyra punkter;- trängselskatter (dock kommer bilismen att öka igen med förbifart Stockholm),
- höjda miljöskatter,
- fiskekvoter som styrs av fiskbestånd (dock upp till EU att besluta, där beslut uteblivit),
- höjd skatt på koldioxid för industrin.
Däremot har miljöpolitiken stått stilla eller gått bakåt på 16 punkter, bland annat:
- Klimatmålen har satts för lågt för att Sverige ska kunna bidra med sin del för att begränsa den globala uppvärmningen till max 2 grader.
- Beslutet om att avveckla kärnkraften från 1980 har rivits upp. Reinfeldt har också uttalat sig positivt om uranbrytning I Sverige.
- Det har blivit lättare att upphäva strandskyddet.
- Förbudet mot dekaBDE, ett miljögift som orsakar skador på däggdjurs hjärnor, har tagits bort.
- Anslaget för biologisk mångfald har minskats och licensjakt på varg har, trots instabil vargstam, tillåtits.
- Regeringen har genomfört ett systemskifte i naturvårdspolitiken, där fokus förskjutits från naturvårdande till produktionsorienterat.
Källa: Valgranskning: riksdagspartierna och miljöpolitiken. Svenne Junker & Helena Nordling. Naturskyddsföreningen.
