“ARBETARKLASSEN ÄR PÅ VÄG TILLBAKA”

Fördjupning: Varför behövs en international?

Sju artiklar på temat i Offensiv #1626:

1. ”SOCIALISMEN ÄR INTERNATIONELL ELLER INGENTING” av Robert Bielecki
2. KAMPEN FÖR EN ARBETARINTERNATIONAL av Elin Gauffin
3. KAPITALISMEN MÅSTE BORT MEN HUR? av Jonas Brännberg
4. “ARBETARKLASSEN ÄR PÅ VÄG TILLBAKA” av Louise Strömbäck
5. ENAD KAMP MOT RASISMEN av Nicole Johansson
6. SOCIALISTERS DUBBLA UPPGIFT av Jonas Brännberg
7. SOCIALISTISK FEMINISM av Ann-Christin Holmström

DEL 4: “ARBETARKLASSEN ÄR PÅ VÄG TILLBAKA”

Av Louise Strömbäck // Artikel i Offensiv

Arbetarklassen i hela världen är större än någonsin. Utan arbetarklassen stannar produktionen, och utan produktion blir det inga vinster för företagsägarna – kapitalistklassen. De senaste åren har sett en ökning av klasskamp världen över – med stora strejker som har vunnit viktiga segrar. Trots stora motsättningar och en under läng tid försvagad  fackföreningsrörelse finns det tecken på att arbetarklassen är på väg tillbaka.

När Finlands blåbruna regering presenterade en rad attacker på välfärden, avtals- och strejkrätten samt asylrätten förra året ledde det till en serie av politiska strejker i landet.

Vi har även sett generalstrejker mot den högerextrema regeringen i Argentina, strejkrörelser i Tyskland och Belgien, fackliga mass- protester mot försämrade pensioner i Frankrike, samt massprotester och en strejkrörelse mot könsbaserat våld i Indien. I Bangladesh följdes massprotesterna i somras som avsatte premiärministern Sheikh Hasina av stora strejker.

I Israel genomfördes en generalstrejk och massprotester mot regeringen i september, med krav på en omedelbar vapenvila. Sedan den 7 oktober 2023 har flera strejker och blockader genomförts av hamnarbetare som har lyckats förhindra transport av vapen till Israel. Ett exempel är hamnarbetarna i Piraeus i Grekland som blockerade hamnen för att stoppa att en hel container med ammunition skulle skickas till Israel.

Arbetares kampvilja kan gå så långt att de trotsar sina egna fackförbund, vilket vi såg när lokförare på Stockholms pendeltåg gick ut i vild strejk våren 2023 med krav på ett stopp på avvecklingen av lågvärdar på pendeltågen.

För när det verkligen är nödvändigt agerar arbetare, trots den tackliga byråkratin. Ett exempel på det är IF Metalls strejk för kollektivavtal på Tesla, som har pågått i över ett år. Strejken är mycket viktig, men facket borde redan från början ha tagit kampen till fler arbetsplatser, gatorna och övriga samhället för att ta en bättre effekt.

Vårdförbundet strejkade i våras med krav på arbetstidsförkortning, en mycket viktig fråga för deras medlemmar. Vårdförbundet gick med på ett avtal med en mycket liten arbetstidsförkortning som bara berör ett fåtal. Men att de överhuvudtaget strejkade för frågan har öppnat upp för ytterligare kamp för en arbetstidsförkortning, även för fler branscher.

Ett annat viktigt exempel på facklig kamp är Solidariska byggare, en del av SAC Syndikalisterna. De är en kämpande fackförening som bland annat organiserar migrantarbetare och papperslösa. Om dessa utnyttjas av arbetsgivaren genom utebliven lön så går facket dit och kräver lön tor sina medlemmar. De genomför blockader av arbetsplatsen om det behövs och de har hjälpt sina medlemmar att ta ut tiotusentals kronor i uteblivna löneutbetalningar.

Dagens kapitalistiska kris leder till ständiga försämring- ar för arbetare. Det kommer att leda till allt fler exempel på klasskamp och facklig kamp, därför att arbetare inte kom- mer att ha något annat val än att kämpa.

Steget efter facklig organisering är att organisera sig politiskt. Men de traditionella tidigare arbetarpartierna, som Socialdemokraterna, representerar inte längre arbetarnas intressen – det har de inte gjort på mycket länge, medan Vänsterpartiets ledning prioriterar samarbetet med S. Därför är det avgörande att arbetarklassen bygger sitt eget parti.

Kapitalismen är internationell och förtrycker arbetare på alla fronter – då behöver arbetarnas partier också vara internationella för att kunna bekämpa kapitalets förtryck.