Svenskt Näringsliv flaggar för ett nollbud i de kommande avtalsförhandlingarna i löneökningar. ”Det är klart att vi inte kan utesluta ett nollbud”, sa en provokativ Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv i tisdags. Facken måste bestämt stå upp mot varje försök från arbetsgivarna att låta krisen bli en ursäkt för fortsatta lönenedpressningar.
Under de senaste åren har lönerna stigit ovanligt lite. ”Under den förra konjunkturuppgången åren före finanskrisen steg löneökningstakten inom näringslivet gradvis och uppgick till som mest drygt 4 procent i årstakt. Under den nuvarande konjunkturuppgången låg löneökningstakten kvar under 2,5 procent fram till slutet av 2017” tvingades Konjunkturinstitutet erkänna i sin Lönebildningsrapport 2018. Det var samma år som inkomstklyftorna ”var större än någonsin”, enligt SCB.
De låga löneökningarna efter finanskrisen 2008-2009 medförde att den ekonomiska uppgången till stor del gick arbetarhushållen förbi, särskilt lågavlönade.
Storföretag och banker däremot gjorde rekordvinster och aktieutdelningen slog alla rekord.
Så sent som förra året delade börsbolagen ut mer än 250 miljarder kronor till sina aktieägare.
Trots coronakrisen gör många bolag stora vinster. I år har närmare 40 storbolag slagit vinstrekord.
Ända sedan 1990-talet har topparnas löner ökat i en oemotsvarad takt och miljardärerna har bara blivit fler och rikare. I början av året var Sverige ett av de länder i världen som hade flest miljardärer i förhållande till folkmängden.
En toppdirektör tjänar numera mer än 60 gånger mer än industriarbetarna och 76 gånger mer än arbetarkvinnor.
Redan i början av coronapandemin krävde arbetsgivarna att löneökningarna skulle bli noll eller nära noll samt att det som finns kvar av anställningstryggheten skulle skrotas.
I den kommande avtalsrörelsen måste facken vara beredda att ta fajten fullt ut för höjda reallöner och mest till de lågavlönade. Låt inte arbetsgivarna dra ytterligare vinning av krisen.
Per Olsson
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.