Årets julkalender – antirasism och klimatkamp eller en spännande berättelse.

Av Raymond Stokki // Artikel i Offensiv

Julkalendern i synnerhet, men nya program eller kultursatsningar som handlar om julen i allmänhet, brukar uppröra högern. Årets kalender på SVT är inget undantag, men är även en enorm succé med rekordmånga tittare. För den som det har undgått är det för första gången ett samiskt tema på kalendern, vilket i sig är del av succén, men även hatstormen från såväl tokhögern som den traditionellt konservativa kapitalistklassen.

Snödrömmar – är namnet på SVT:s kalender som har ett samiskt tema, där själva storyn utspelar sig i Sápmi. Kortfattat handlar det om en sydsamisk familj som driver en skidanläggning vid ett fjäll som i år inte får någon snö. Samisk mytologi och kultur blandas för att skapa ett magiskt äventyr, där systrarna Ristin, som spelas av Ellá Márge Nutti, och Aila, som spelas av Hedvig Åhrén, har huvudrollerna och är de som ska lösa mysteriet för att återfå snön till fjället och därmed rädda familjens inkomst.

Antagonisten är kommunalrådet som genom lögner, kidnappning, stöld och diverse komplotter vill plundra fjället på en sällsynt kristall.

Att ett klimatfenomen klumpas ihop med en rovgirig kapitalist som vill starta en mineralgruva, tillsammans med det samiska temat, har retat gallfeber på högern. Bland annat orkestrerat av Joakim Broman, redaktör på Timbros nättidning Smedjan, har hat spridits mot huvudrollen Ristin som kallats för ”den samiska kopian av Greta Thunberg”.

SD:s kulturkrigare har ondgjort sig över allt från samisk närvaro i kulturen, det vill säga den storsvenska kulturen med jul (även om det är en multikulturell tradition) till den samiska mytologin som något ockult (till skillnad från historier om flygande renar, hedniska gårdstomtar, tomteverkstad på Nordpolen och jungfrufödseln av Messias).

Även om storyn kan tolkas som urfolkskamp mot kapitalistisk rovdrift för klimatet så kan, och beskrivs storyn av regissör och manusförfattare som en saga som grundas i samiska förhållningssätt om att förvalta naturen genom att inte förstöra eller lämna spår efter sig, samt samiska fundamentala kopplingar till naturen där bruksvärde och andlighet inte är frånskilda.

Men till förtret för den blåbruna högern, basen för vår nuvarande regering, så är Snödrömmar en succé. Första dygnet slogs det rekord med 967 000 tittare online, samt över en miljon i direktsändnjng.  Antalet tittare ökade efter  förra årets succé. Och inte bara temat är samiskt; ett av de samiska språken har fått ta plats, representationen av samer syns bland skådespelarna, framställandet av rekvisita, manus och research, intromusik och konstnären som har målat den tillhörande papperskalendern. Därtill finns förutom den vanliga lucköppningen en samisk lucköppning – på samiska, med berättande av samiska sägner och sagor, såväl traditionella som moderna, som utifrån mytologin passar avsnitten av kalendern.

Från tidlöshet till att peka ut aktuella frågor för såväl urfolk som majoritetsbefolkningen gör julkalendern till något såväl utbildande som underhållande. Dagens unga står inför och förstår klimatkrisen, samtidigt som det samiska har synliggjorts genom kamp mot rasism, kolonialism och kapitalistisk rovdrift. Men glöm inte berättandet av en magisk julsaga som väver ihop allt till en spännande upplevelse för stora och små.

Mira, 6 år, om julkalendern:

Vad tycker du om julkalendern?

– Den är bra, den är ganska spännande.

– Den handlar om Aila, Ristin och Maggan, deras mamma. Och saajvoefolket som bor under marken, där är allt bättre.

Vad tycker du om att den är samisk?
– Bra, för jag kan inte så mycket samiska så det är bra träning. Jag kollar på den samiska lucköppningen för att den har sagor i slutet.