Återigen för lite, för sent

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

I veckan lägger regeringen och dess samarbetspartier Centern och Liberalerna fram sin vårändringsbudget. I likhet med tidigare år har budgetens mer positiva sidor presenterats i god tid innan. Denna gång handlar det om att ytterligare 7 miljarder kronor ska  satsas på vård, vaccin, testning och smittspårning. 

Vidare kommer också bland annat det delvis slopade karensavdraget att bli kvar till åtminstone den 30 juni.
Krisen tvingade regeringen att överge åtstramningspolitiken och de nyliberala budgetreglerna. Inkluderat vårändringsbudgetens åtgärder har krisinsatserna hittills kostat 412 miljarder kronor. Till det ska läggas de gränslösa fyrsiffriga miljardbelopp som Riksbanken ställt till förfogande för att säkra tillgången på billiga pengar och lugna finansmarknaderna.  Hittills har bara en mindre del av dessa medel, totalt 645 miljarder kronor, utnyttjats. 
Dessa historiska stöd- och stimulansåtgärder har dämpat krisens verkningar, men framför allt gett storföretag och banker en möjlighet att snabbt ta sig upp från bottenkänningen under andra kvartalet 2020 då Sveriges BNP sjönk med 8,3 procent, största tappet för ett enskilt kvartal i modern tid. Stödåtgärderna dopade dessutom börskurser och de rikas förmögenhetstillväxt. 
”2020 var ett svart år för svensk ekonomi. Samtidigt skapades minst 40 nya börsmiljardärer. Värdet på börsmiljardärerna innehav ökade med 295 miljarder kronor till över 1,300 miljarder”, rapporterade Dagens Industri den 29 januari. Den summa som denna lilla grupp sitter på är större än stadsbudgetens utgifter. 
I år beräknas börsbolagen dela ut 246 miljarder kronor till sin aktieägare, vilket nästan motsvarar vad landets sjukvård kostar i år. Så visst finns det pengar. 

Behoven ska styra – låt börsbolag och de rika betala.

Ännu behåller dock krisen sitt grepp över samhällsekonomin som helhet. 
”Lågkonjunkturen förblir djup under 2021 och arbetslösheten ligger fortfarande väl över 8 procent vid slutet av året.”, skriver Konjunkturinstitutet i Konjunkturläget, mars 2021. Tusentals nya långtidsarbetslösa tillkommer nu vecka för vecka. Med det här tempot sprängs snart nivån på 200,000 som har varit utan jobb i ett år, larmade nyhetsbyrån TT i tisdags.
Regeringens åtgärder är för lite och för sent mot bakgrund av vad som krävs för åtgärda de skador som mer än 30 år av nyliberalism och ”budgetdisciplin” har orsakat samhällsekonomin och för att påbörja den omställning som blir allt mer akut. Enbart äldreomsorgen behöver ett tillskott på ytterligare 20 miljarder kronor för att ta igen vad som har förlorats på 2000-talets nedskärningar.
Betydligt mer behövs om socialförsäkringarnas andel av BNP ska börja återhämta sig från den halvering som ägt rum sedan 1980-talet. Behoven av offentliga satsningar är enorma och mot den bakgrunden blir allt tal om att ”nu måste vi återgå till budgetdisciplin” igen horribelt och förödande. Det är kombinationen av fortsatt ”budgetdisciplin” och marknadsstyrning i kommuner och regioner som nu resulterar i nya nedskärningar och att kostnadsökningarna inte kompenseras fullt ut.

Vad som däremot behövs är ett tvärstopp på alla gåvor till storföretag och rika – höjda kapital- och bolagsskatter samt återinförd fastighetsskatt och ett slut på skattediskrimineringen av hyresgäster. 
Pandemikrisen har avslöjat kapitalismens och marknadens totala oförmåga och blottlagt hur svagt samhällets motståndskraft har blivit efter decennier av borgerligt systemskifte. Om behoven ska styra måste det till en omedelbar omfördelning från börsbolag och superrika till jobb, välfärd och grön omställning, vilket bara kan bli möjligt genom kamp för arbetarpolitik och socialism.