Återta elmarknaden i offentlig regi

av Offensiv

På nyheterna har det i år rapporterats om rekordlåga elpriser. I norra Sverige har elen ibland varit nästan gratis. Samtidigt är beloppet på elräkningen ungefär samma.
Hur är det möjligt?

Elpriset består av tre delar. Självklart måste man betala för själva elen som förbrukas. Ovanpå det kommer en del skatter. Men sedan är det en kostnad som inte är så självklar – elnätsavgiften, det pris som bolagen tar ut för att transportera elen i elnätet. Det är den delen av elräkningen som har blivit allt större på senare år.

Elförsörjningen var en av de branscher som avreglerades på 1990-talet. Från en reglerad prissättning, där det gick att förutse vad elen skulle kosta, började elen handlas på en börs där priserna kunde svänga kraftigt från timme till timme. 
Den första effekten blev att priserna föll och ett stort antal kraftverk som hade stått för säkerheten i elsystemet slogs ut. Sedan dess har svängningarna varit stora. Just nu finns ett stort överskott på el i norr, samtidigt som det vissa perioder kan bli brist i söder, med höga priser som följd.
Ett problem för de politiker som genomförde avregleringen var vad man skulle göra med elnäten. Här gick det naturligtvis inte att skapa en ”marknad” med konkurrerande elnät. Olika elbolag var ensamma ägare till delar av nätet. 
Lösningen blev så småningom en form av reglering. Myndigheten Energimarknadsinspektionen beräknade en ram för nätavgifterna för fyra år i taget som skulle vara rimligt utifrån behoven av kostnaderna för driften, behoven av att investeringar och ett visst överskott. 

Detta blev starten på ett krig mellan nätbolagen och myndigheten. Under de senaste tio åren har hundratals beslut om avgiftsramar överklagats till domstol och för det mesta har bolagen vunnit. Det har inneburit att nätavgifterna har kunnat höjas i snabb takt. På fem år mellan 2014 och 2019 höjdes avgifterna i snitt med 27 procent.
Ett argument som nätbolagen använde för att få höja avgifterna mer var stora satsningar för att göra elnäten säkrare. Det har gjorts en del satsningar, men det är svårt att se en tydlig trend mot att avbrotten har blivit färre. Faktum är att 2018, det senaste år som det finns sammanställd statistik, var avbrotten fler än vanligt, trots relativt få oväder.
Inför den nya fyraårsperioden stramade Energimarknadsinspektionen upp reglerna för beräkningarna. Nu skulle nätavgifterna sänkas med upp till 20-30 procent. Men dit är det lång väg. Den årliga så kallade Nils Holgersonundersökningen visade att nätavgifterna i genomsnitt har sänkts med 0,4 procent under 2019. Undersökningen visade också att höjningarna fortsatt i 35 procent av kommunerna. Ironiskt nog var Jokkmokk, den kommun i landet som har den största vattenkraftproduktionen, en av de kommuner där avgiften inte har sänkts.

På fem år mellan 2014 och 2019 höjdes avgifterna i snitt med 27 procent.

Det allmänna mönstret är att det är hushåll i glesbygden som får betala betydligt mer för att elen ska komma fram till väggkontakten än de som bor i städer. Skillnaderna kan vara jättestora. I Borlänge får man betala cirka 50 öre per kilowattimme – i Bergs kommun är priset tre gången så högt.
Att näten är en säker vinstmaskin för elbolagen har också gjort bolagen rätt ointresserade av att utveckla så kallade off grid-lösningar. Det vill säga att hushåll klarar sin egen elförsörjning och kan kopplas loss från elnätet. I princip finns de tekniska lösningarna. Det som saknas är de storskaliga satsningarna som skulle göra att priset blir rimligt.

Elmarknaden är ett tydligt exempel på de problem som marknaden skapar i ett system som kräver långsiktiga investeringar och där samhälleliga intressen krockar med kraven på högsta möjliga vinst. De kraftiga höjningarna av nätavgifterna och de stora prisskillnaderna är ett starkt argument för att elnäten måste drivas i samhällets regi. 
Det skulle göra det möjligt att minska de orimligt stora prisskillnaderna mellan olika delar av landet. Det skulle också skapa förutsättningar för att framöver minska beroendet av ett stort och resurs­slukande elnät.