Att stå för fred är inte antisemitism

av Vilgot Karlsson // Artikel i Offensiv

I en SvD-ledare den 26 november beskriver Susanna Popova det nya fenomenet ”Tjej-Hitlers”. Hon bygger vidare på en krönika skriven av Anna Nachman i tidningen Fokus från den 21 november med rubriken ”Det finns tjej-Hitlers överallt”. Enligt Popova spelar det ingen roll för dessa Tjej-Hitlers att ”Hamas kidnappar, våldtar och mördar kvinnor, så länge kvinnorna är judinnor”.

Vilka är då dessa ”tjejer” som har gjort sig förtjänta av denna etikett och som Popova och Nachman vill associera med Adolf Hitler, det främsta uttrycket för när antisemitismen sätts i praktiken och dras till sin spets?
Det handlar inte om några nyradikaliserade, nynazistiska gymnasietjejer, högerextrema ”girl-bosses” eller Förintelseförminskande influencers. Det handlar om Greta Thunberg och andra kvinnliga kändisar som uttrycker solidaritet med Gazas offer eller sympati för Palestinas rätt till självbestämmande.

Sedan Greta Thunberg och Fridays For Future (FFF) har uttalat sig mot kriget i Gaza har FFF i Tyskland tagit avstånd från FFF globalt, och i tyska medier syns rubriker som ”persona non Greta”. Bland annat handlar det om ett inlägg på X (tidigare Twitter) där Thunberg manar till strejk ”i solidaritet med Palestina och Gaza” och krav på ”en omedelbar vapenvila, rättvisa och frihet för palestinier och alla civila som påverkas”. I inläggets bild syns dock olyckligt nog ett gosedjur i form av en bläckfisk, en välkänd antisemitisk symbol för judiskt världsherravälde, vilket såklart misstolkades som medvetet från hennes sida.
I Amsterdam den 12 november försökte en man rycka mikrofonen ur Thunbergs hand när hon uppmanade till vapenvila i Gaza på en FFF-aktion. Mannen skrek bland annat ”Jag kom hit för en klimatdemonstration, inte en politisk åsikt”.

En annan kvinnlig kändis som har anklagats för antisemitism, men där kritiken är mer förståelig även om den är oförtjänt, är Stina Wollter. Hon har vid flera tillfällen delat bilder och videor om massakern i Gaza på Instagram i ett försök att balansera ut den pro-israeliska vinklingen från borgerlig och traditionell media. Att dela vidare massvis med inlägg i ett försök att forcera algoritmernas murar och nå ut till sina 300 000 följare med viktiga fakta som blottlägger krigets alla hemskheter är beundransvärt.
Men det har också lett till att Wollter helt okritiskt har spridit vidare obekräftade ”rapporter” som hävdar den klassiska antisemitiska myten att Israel stjäl människors organ, förnekar Hamas krigsbrott i form av våldtäkter eller ”bevisar” att Israels egna soldater var de som begick massakern på musikfestivalen den 7 oktober.
Wollter är inte antisemit, men hon har helt oförsiktigt spridit antisemitiska myter och annan ohjälpsam desinformation. Det är en läxa för framtiden att inte reflexmässigt föra vidare allt man ser och hör på nätet. Men hennes handlingar grundar sig icke desto mindre i empati för det palestinska folket och stöd för frihetskampen.
Skådespelaren Susan Sarandon kickades från sin agentbyrå och Melissa Barrera sparkades från inspelningen av den nya Screamfilmen för sitt stöd för Palestina, dock med en hel del klumpiga och lätt feltolkade formuleringar.

Samtidigt som borgerliga skribenter anklagar propalestinska aktivister och kändisars Israelkritik för antisemitism av samma kaliber som Adolf Hitlers har antisemitiska attacker och brott mot judar ökat under de senaste veckorna.
Le Monde rapporterar att över 1 500 antisemitiska incidenter har dokumenterats i Frankrike sedan den 7 oktober, och 330 brottsutredningar har inletts. Den 29 oktober attackerades flygplatsen i Dagestan av en antisemitisk mobb. I Storbritannien ligger siffran på över 1 000 incidenter enligt AP, och i en nyligen publicerad enkät från Judiska Centralrådet känner sig 91 procent av Sveriges judar mycket eller något otrygga.
Att antisemitismen ökar är livsfarligt. Hat leder till hets som leder till hot som leder till våld. All antisemitism måste bekämpas genom organiserad och högljudd antirasism.
Det är skamligt att så många högertyckare väljer att relativisera denna livsfarliga antisemitism genom att sätta den i samma båt som propalestinska fredsaktivisters krav på eld upphör i Israels krig mot Gazas civilbefolkning.