Avgörande dagar i LAS-förhandlingarna

Offensivs redaktion, den 29 september

Förhandlingarna om LAS (lagen om anställningsskydd) går in i sitt slutskede och LO:s tidning Arbetet frågar idag (den 29 september) om ”förhandlingarna spricker?”.

Enligt tidsschemat ska LAS-förhandlingarna mellan de så kallade parterna – arbetsgivarna och facken – vara avslutade den sista september. Arbetsgivarna och högern har länge drivit en kampanj mot LAS och med januariavtalet lovade den nya S-MP-regeringen att: ”Lagen om anställningsskydd ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna”. Det vill säga, det skulle bli lättare att avskeda anställda.  

I januariavtalet stod också att en statlig utredning skulle tillsättas med uppdrag att försvaga anställningsskyddet. Men helst önskade januariavtalets partier att ”parterna når en överenskommelse om hur LAS ska reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet” och att den överenskommelsen i sin tur skulle bli grunden till en ny lagtext med urholkat anställningsskydd. Om inte skulle utredningens förslag bli den nya lagtexten.
I juni blev den statliga utredningen En moderniserad arbetsrätt klar, och dess förslag låg helt i linje med januariavtalets direktiv: fler undantag i turordningsreglerna (sist in – först ut) samt att det skulle bli ”mindre kostsamt” för arbetsgivarnas att avskeda anställda.

När arbetsgivarna gick in i förhandlingar var det med den uttalade föresatsen att en överenskommelse skulle gå längre än utredningen och att det skulle bli ännu enklare och billigare att säga upp anställda

Både arbetsgivarna och den fackliga ledningen, som ställt sig bakom januariavtalet, gjorde dock tidigt klart att man önskade att de tillsammans i förhandlingar skrev  den nya lagtexten – i likhet med att det var ”parterna” som skrev texten till den antistrejklag som riksdagen antog 2019.
När arbetsgivarna gick in i förhandlingar var det med den uttalade föresatsen att en överenskommelse skulle gå längre än utredningen och att det skulle bli ännu enklare och billigare att säga upp anställda. Att den statliga utredningen  inte gått tillräckligt långt för att ”effektivisera uppsägningarna” var enligt arbetsgivarna ”en stor brist” (Lars Askelöf, Svenskt Näringsliv, den 1 juni).
Enligt arbetsgivarna var och är ”saklig grund” ett hinder för detta (i LAS sägs att det måste finnas ”saklig grund” till uppsägningar).
För arbetsgivarna var förhandlingarna ett medel till att få bort ”saklig grund”, att göra det betydligt enklare att ange ”icke lämplig”  som skäl för avsked.

Att facken trots detta gick in i förhandlingar, dessutom under hot om lagstiftning, var en kapitulation som stärkte arbetsgivarnas aggressiva hållning och minskade trycket på regeringen.  
Motståndet mot försämringar i LAS fick dock Pappers att vägra delta i de förhandlingar som LO, PTK (privattjänstemannakartellen) och Svenskt Näringsliv inledde på våren 2019.
Pappers ställningstagande var det enda rätta. I slutet av förra året hoppade ytterligare fem LO-förbund – Byggnads, Fastighets, Kommunal, Målarna och Seko – samt Lärarnas Riksförbund av förhandlingarna, som tog paus samtidigt som tre arbetsgrupper tillsattes för att utarbeta underlag för återupptagna förhandlingar.

Kommunal lämnade förhandlingarna när det blev ”klart för oss att dessa förhandlingar har gått långt mycket längre än vad januariavtalet kräver i en uppluckring av LAS. I de förslag till avsiktsförklaring som har kommit fram handlar det i första hand inte om turordningsreglerna, det som januariavtalet kräver en förändring av. Förhandlingarna har istället handlat bland annat om att avskaffa saklig grund för uppsägning”, skrev Lenita Granlund på Kommunals avtalsblogg den 13 december.
Den arbetsgrupp som skulle skissera nya anställningsskyddsregler leddes av Erland Olausson (som har varit LO:s avtalssekreterare och som stod bakom ”parternas” text till ny antistrejklag).
Arbetsgruppen föreslog att ”saklig grund” skulle ersätts med ”sakliga skäl”. Och det var mycket mer än en ”redaktionell ändring” som åsyftades, det var en dörröppnare till att det skulle bli enklare och billigare för arbetsgivarna att avskeda.

Utan att något ändrats i sak beslöt en enig LO-styrelse i mitten av augusti att återuppta LAS-förhandlingarna. Inom drygt en månad och över huvudet på medlemmarna samt i Svenskt Näringslivs lokaler skulle texten till ny LAS förhandlas fram. Enligt tidsplanen skulle förhandlingarna var klara den sista september för att sedan ge plats åt avtalsförhandlingarna.
”Men det finns inget att förhandla om. En vägran att förhandla bort delar av LAS från facken skulle också sätta press både på arbetsgivarna och regeringen samt utgöra en avstamp för en fajt i den kommande avtalsrörelsen”, skrev Offensiv i en ledarkommentar till de återupptagna förhandlingarna som i slutskedet börjat gälla att ta bort ”saklig grund”.

Enligt vad Kommunalarbetaren erfar den 28 september ”är industriförbunden i LO och Handels beredda att diskutera en kompromiss om saklig grund för att få en överenskommelse med Svenskt Näringsliv om bättre villkor för kompetensutveckling och omställning. Kommunal, Pappers, Fastighets, Seko, Byggnads och Målarna säger nej. Under tiden fortsätter Svenskt Näringsliv förhandlingarna med PTK som är beredda att diskutera en förändring av begreppet saklig grund.”

Det kan innebära att förhandlingarna spricker eller en uppgörelse som inte alla fack undertecknar. Men det är långt ifrån säkert. Spricker förhandlingarna faller avgörandet på regeringen och det vill de S-märkta facktopparna göra allt för att förhindra.
Till sist kan det bli så att förhandlingarna resulterar i en överenskommelse där arbetsgivarna i utbyte mot allvarliga inskränkningar i anställningsskyddet säger ja till satsningar på kompetensutveckling, minskad hyvling och bättre villkor för åtminstone en del visstidsanställda.

Trots dessa möjliga eftergifter från arbetsgivarna kan inget dölja att avgörande delar i LAS säljs ut, vilket snabbt måste få sitt svar i ett tvärfackligt gräsrotsmotstånd för att försvara anställningsskyddet och för att omvandla facken till demokratiska, kämpande organisationer som tar fajten för medlemmarnas jobb, löner och villkor. ■