Avslöjade missförhållanden på jobbet – förflyttades

av Anders Wemmert // Artikel i Offensiv

De senaste åren har rädslan över att anmäla missförhållanden på jobbet ökat. Hot om uppsägning och andra trakasserier från arbetsgivare gör att de anställda inte vågar påpeka missförhållanden eller brister i arbetsmiljön.
Detta visas även i en undersökning bland åtta av 35 olika fackförbund som har besvarat en enkät som skickats ut av SVT:s Uppdrag Granskning.

I åtta av de fackförbund som har svarat på undersökningen uppger man att medlemmar som har påtalat eller avslöjat missförhållanden allt oftare utsätts för bestraffningar av olika slag, omplaceringar eller uppsägning.
Offentliganställda och anställda inom privat verksamhet inom vård, skola och omsorg som är offentligt finansierad omfattas av det som kallas för meddelarskydd. Arbetsgivaren har inte rätt att efterforska vem som har tagit kontakt med media eller bestraffa den som har gjort det – detta kallas för repressalieförbud.

Men sex av de 35 fackförbunden i undersökningen uppger att antalet medlemmar som har upplevt sig utsatta för repressalier – som bestraffning, uppsägning eller omplacering – för att de påtalat missförhållanden har ökat. 
Ett av dem är Vårdförbundet som organiserar över 114,000 arbetare inom olika vårdyrken, till exempel barnmorskor, sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor med flera, alltså anställda som har en skyldighet att larma om missförhållanden. 

En av de som har larmat om missförhållanden på sin arbetsplats och som har utsatts för repressalier på grund av detta är skyddsombudet och den medicinska sekreteraren Ingrid Leirnes som arbetar på hälsocentralen i Bureå i Region Västerbotten. 
Bakgrunden var att Region Västerbotten under våren 2020 gick ut med egna rekommendationer angående covid-19, trots Folkhälsomyndighetens rekommendationer att vårdpersonal som hade några som helst symptom skulle stanna hemma från jobbet.
Region Västerbotten valde att trotsa dessa rekommendationer och gå ut med att anställda kunde jobba med ”endast rinnande näsa” och ”enstaka hostningar”.

Ingrid Leirnes skickade då en insändare till lokaltidningen Norran, där hon bland annat skrev att: ”Gör allt i din makt för att undvika att söka vård. Varför? Personal jobbar trots förkylningssymtom. Folkhälsomyndigheten råder alla att stanna hemma vid symtom, men de råden följs inte.”
Efter denna insändare blev Ingrid utskälld av sina chefer och därefter omplacerad till en annan arbetsplats inom regionen. Hon anklagades för att vara illojal mot sin arbetsgivare.
Efter att andra media rapporterat om Ingrids fall och efter att hennes fackförbund agerat har Ingrid fått tillbaka sitt ordinarie jobb samt ett skadestånd som hennes arbetsgivare dömts att betala.

Ingrid Leirnes fall och flera andra visar på att förhållandena för de som protesterar mot missförhållandena på arbetsplatser har hårdnat. Arbetsgivare avkräver lojalitetsförklaringar trots att man inte får. ”Besvärliga personer” hotas med avsked eller blir omplacerade eller trakasserade. Fackliga aktivister motarbetas och misstänkliggörs på olika sätt. 
Ett nyligt exempel på detta är hotet om att avskeda huvudskyddsombudet på Seko Klubb Pågatåg i Skåne, Ola Brunnström. Motivet till avskedet var att arbetsgivaren känt sig ”hotad” efter att Ola Brunnström i ett mejl skrivit att ”Var inte rädda för cheferna, de ska vara rädda för oss”. 
Efter en total uppslutning från facket och mobilisering av dess medlemmar och hot om strejk tvingades arbetsgivaren Arriva att dra tillbaka uppsägningshotet.

Seko Klubb Pågatågs seger visar på hur man måste bemöta arbetsgivarnas attacker på de som vågar ta upp kampen mot missförhållanden på arbetsplatserna.
• Inga munkavlar på de anställda.
• Kamp mot arbetsgivarnas hot och trakasserier mot de anställda.