av Lars Bjersing // Artikel i Offensiv
Alphabet, oftast benämnt som Google, är ett av världens största it-företag. Tidigt i år valde runt 200 av dess anställda att bilda fackföreningen Alphabet Workers Union (AWU), som inom en vecka hade vuxit till 700 medlemmar. AWU är en del del av Communications Workers of America som har närmare 700 000 medlemmar runt om i USA och Kanada.
Efter att AWU har bildats har också Google-anställda i åtminstone tio länder bildat en global facklig allians som har namnet Alpha Global.
Varför har det dröjt så länge att få igång facklig organisering på techjättarna? Vad vill AWU förändra och vad säger detta om facklig kamp inom andra techjättar?
När Google startade i september 1998 var det som en sökmotor som utvecklats på Stanford University i Kalifornien. Runt år 2000 valde företaget ”Don’t be evil” (Var inte ond) som sitt motto. Sedan dess har företaget svällt som en ballong och har idag runt 123 000 fast anställda med ytterligare runt 132 000 tillfälligt anställda och/eller inhyrd personal, enligt New York Times i maj förra året.
Många av de anställda vittnar om en kultur där företaget prioriterar vinster över allt annat. Ett exempel på det är Googles historia av censurerade sökningar i Kina. För att få existera i Kina gick företaget med på att visa begränsade sökresultat som annars hade innehållit information som ”Kommunist”-partiet inte vill ge sina undersåtar.
Företaget har även hamnat i blåsväder flera gånger över hur de hanterar sexuella trakasserier och övergrepp. Det kändaste exemplet är fallet Andy Rubin. Han utvecklade android-systemet som nu används på över 85 procent av världens smartphones. Rubins företag köptes tidigt upp av Google och han fick en bekväm position med hög lön.
Efter upprepade anklagelser om sexuella trakasserier tvingades han till slut lämna företaget i oktober 2014. Med sig på vägen fick han en fallskärm på 90 miljoner dollar och Google offentliggjorde inte varför han lämnade företaget, utan behandlade det som ett kärt avsked och önskade honom lycka till.
Arbetarna har dock inte suttit helt stilla i båten. Trots risken att förlora sitt jobb finns det de som kämpar emot. I november 2018 anordnades en protest mot hur företaget hanterar jämställdhetsfrågor och sexuella trakasserier/övergrepp. Över 20 000 anställda arbetsvägrade under delar av dagen för att kräva förändring.
Året efter aktionen hade 4 av de 7 som anordnade lämnat företaget på ett eller annat sätt. Protesten lyckades vinna vissa förbättringar, till exempel avskaffades systemet med ”forced arbitration” vid anklagelser om sexuella trakasserier.
Forced arbitration (påtvingad skiljedom) används av många stora företag i världen, främst i USA. I det systemet har du inte rätt att gå till vanlig domstol om du utsätts för vissa typer av övergrepp på arbetsplatsen; oftast måste du skriva under ett kontrakt vid anställning som tillåter företaget att hantera frågorna så. Dessutom förbinds du ofta att hemlighålla vad som har hänt.
Skrämda av protesten anlitade Alphabet året därpå IRI consulting, ett företag vars tjänst är att motverka bildandet av fackföreningar på arbetsplatsen. Trots dessa försök att kväsa kampen har arbetarna funnit vägar att kämpa emot.
På AWU:s hemsida alphabetworkersunion.org kan en läsa om varför de anser att ett fack behövs. Deras uttalade mål är att skapa en kultur på jobbet som ser alla anställda, att skydda anställda, miljön och samhället från företaget, och att öka arbetarnas inflytande över företaget.
De beskriver ett företag som hämnas på arbetare när de har moraliska invändningar, rapporterar trakasserier och övergrepp, kräver bättre arbetsmiljö eller när de lyfter frågor om att både anställda och externa anställda bör ha samma villkor.
För att företaget ska kunna leva upp till sitt gamla motto om att inte vara ond kräver facket att inkluderas i beslutsfattandet, ett stopp för försäljning av produkter till länder vars regeringar inte respekterar mänskliga rättigheter, med mera.
En intressant del av AWU:s taktik har varit att i dagsläget inte sikta på att bli ett majoritetsfack på arbetsplatsen och få officiellt erkännande att företräda de anställda på en arbetsplats, vilket skulle ske genom en omröstning på arbetsplatsen om mer än 50 procent av de anställda röstar för att gå med i facket.
AWU har istället valt att bli ett minoritetsfack, som gör att de saknar rätten att förhandla om kollektivavtal men ger möjligheten att ansluta alla anställda oavsett roll, uppgift och anställningsform. Om tillräckligt många ansluter sig kommer facket få stor makt, trots brist på förhandlingsrätt och att fackföreningen inte har auktoriserats av den amerikanska arbetsmarknadsstyrelsen NLRB.
AWU siktar i nuläget på att rekrytera en större andel av de anställda och att växa. För att lyckas med det är medlemsavgiften i nuläget satt till 1 procent av bruttoinkomsten för de anslutna, vilket för de högavlönade Google-anställda skulle innebära en avgift på 30 000 kronor om året. Men många på Google, särskilt de tillfälligt anställda, är lågavlönade och löneskillnader mellan män och kvinnor är stora – kvinnors löner på Google är i snitt 80 procent av männens.
IT-branschen har sedan länge legat efter när det gäller facklig kamp, men de senaste åren har visat på ljusglimtar i USA. Redan 2019 röstade externa anställda på Google i Pittsburgh för att organisera sig och under 2020 lyckades arbetare på Kickstarter bilda ett majoritetsfack.
Samtidigt som svallvågorna från AWU:s bildande fortfarande breder ut sig fortsätter kampen för att bilda fack inom Amazon. Amazon har historiskt sett varit extremt hårda mot arbetare som försöker anordna fack, oftast med avsked som sista steg. Företaget har aldrig tillåtit att fack bildas på någon av deras arbetsplatser, även om hård kamp har förts, inte minst i Tyskland.
Nu ser det dock ut som att arbetare på Amazon i Bessemer, Alabama kommer att lyckas. Tanken är att arbetarna där skall rösta i februari och om majoriteten röstar ja blir det en historisk vinst i kampen mot Amazon.
Amazon gör såklart allt de kan för att förhindra den utvecklingen. Det beslutades tidigare att en stor del av arbetarna skulle få rösta via post för att minska spridningen av covid, men Amazon försöker nu stoppa det beslutet och kräva fysisk röstning för att så långt som möjligt undvika att ja-sidan får de röster som behövs.
Självklart vore en vinst för arbetarna i Alabama även en sporre att fortsätta kampen för fackliga kollektivavtal i resten av världen. Kampen för schyssta villkor på Amazon i Sverige har inte börjat än, men en vinst i Alabama skulle ge vind i seglen när fackbyråkratin härhemma gör vad de kan för att dämpa kampviljan bland oss som driver landet framåt!
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.