Bankkrisen tar ny vändning

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Den största bankkrisen sedan finanskrisen 2008 fortsätter att skörda offer. Efter att tre amerikanska banker har gått omkull följde en vecka där världens banker förlorade tusentals miljarder kronor i marknadsvärde och mest förlorade schweiziska Credit Suisse, Europas 17:e största långivare, som var på väg att bli ett nytt Lehman Brothers.

När den amerikanska investeringsbanken Lehman Brothers gick omkull hösten 2008 utlöste det den allvarligaste globala krisen sedan depressionen på 1930-talet och en rad banker världen runt fick räddas av staten, däribland Credit Suisse och UBS, som är Schweiz största bank.
I söndags tog (den 19 mars) tog årets bankkris en ny vändning när UBS, med hjälp av den schweiziska regeringen och staten, tog över Credit Suisse efter att centralbankens räddningsinsats – ett lån på motsvarande 560 miljarder kronor – bara dagarna innan hade slutat i ett misslyckande.
UBS övertagande krävde att regeringen stiftade nya speciallagar. ”Den schweiziska regeringen var så desperat att undvika en bankkollaps att man skrev om lagstiftningen på en söndag (utan att behöva tillfråga parlamentet) för att kuppa igenom UBS-Credit Suisse affären på nolltid, utan att aktieägarna fick något att säga till om”, kommenterade SVT:s Alexander Norén och tillade: ”Credit Suisse är en så pass stor och globaliserad bank att den dominobrickan var för farlig för att tillåtas falla. Bara oron över vem som då hade suttit på Svarte Petter hade kunnat djupfrysa finanssystemet. Det var det som hände vid Finanskrisen 2008.”

”en zombie har gått bort och ett monster har fötts.”

Rädddningsinsatsen hyllades av världens kapitalister och regeringarna, samtidigt som man återupprepade att Credit Suisse är ett undantag i en annars stabil bankvärld. Men måndagen började med att bankerna fortsatta att vara förlorarna på världens aktiebörser och att UBS-aktien föll lika mycket på en dag som under krisen 2008.
Bankkrisen är ingen isolerad företeelse utan ett utslag av stagflationskrisen och att källan av billiga pengar helt har sinat. Istället höjs priset på pengar, räntan, lånen blir dyrare och skuldbördan allt tyngre att bära.
Minskat förtroende från kunderna och de stigande räntorna låg bakom de amerikanska bankerna kollaps för nära två veckor sedan. Credit Suisse var på fallrepet redan innan räntehöjningarna och banken har under de senaste åren redovisat stora förluster, År Credit Suisse hade 2007 ett marknadsvärde på över 1 000 miljarder kronor, i början av året värderades banken till 70 miljarder kronor och när den köptes upp var värdet nära noll.

Den globala bankkrisen kan mycket snart få följe av nya finans- och skuldkriser när räntorna har fortsatt uppåt på grund av inflationen. Bara för några dagar sedan slog Europeiska centralbanken till med en ny höjning av styrräntan med hänvisning till att ”Inflationen ser ut att förbli alltför hög under alltför lång tid”.
I april väntas den svenska Riksbanken slå till med nya chockhöjningar som kan göra 2023 till ett av de värsta åren på decennier för hushållen. Men räntehöjningar betyder också att flera fastighetsbolag, som i Sverige är mer skuldsatta än i andra länder, inte kommer att kunna betala av de lån som tagits för att blåsa upp och underhålla bubblan på fastighets- och bomarknaderna. (De högt belånade fastighetsbolagen har obligationslån för 100 miljarder kronor som ska betalas av varje år fram till år 2026. Pengar som man inte har.)
Det blir på nytt staten som får gå in och försöka rädda kapitalisterna undan systemets kris. Till enorma kostnader för skattebetalarna och till priset av nya kriser. Eller som en schweizisk tidning efter att UBS och staten tagit över Credit Suisse: ”En zombie har gått bort och ett monster har fötts”.