Av Jonas Brännberg // Veckotidningen Offensiv
Med gårdagens massprotester över hela Belarus har kampen gått in i en ny revolutionär fas. Idag sprider sig strejkerna som en löpeld över landet och mycket talar för att diktatorn Lukasjenkos dagar kan vara räknade inom mycket kort.
Söndagens demonstrationer var de största i landets historia. Över 200 000 samlades i huvudstaden Minsk. Lukasjenko gjorde ett desperat försök till “motdemonstration” med inbussade statsanställda men misslyckades när bara några tusen dök upp. Ryktet säger att demonstranterna erbjudits 100 rubel och en ledig dag för att föga entusiastiskt svara “Nej” när Lukasjenko ropade om de ville ha frihet, och ”ingenting” som svar på frågan om vad de ville förändra.
Ännu viktigare för utvecklingen än jättedemonstrationen i Minsk var att protester skedde över hela i landet, i nästan varenda stad. I Brest, på gränsen till Polen samlades tiotusentals i ett imponerande massmöte. Efter fler timmars demonstration, där demonstranterna tillsammans utvecklade sina krav skedde en öppen förhandling med stadsordförande och polischefen som tvingats dit.
Demonstranterna krävde stopp för våldet mot civila, ställa ansvariga för tortyr av fångar till svars, släppa alla politiska fångar, erkänna Svjatlana Tsichanouskaja som president, att de lokala myndigheter ska avgå och straffa dem inblandade i valfusk. Efter mötet gick en stor demonstration vidare till Fångläger 7, för att kräva att fångarna släpptes direkt. På måndag morgon hade 178 demonstranter släppts. (enligt nyhetssidan tut.by)
Totalt sägs minst 6700 personer arresterats i protesterna efter det riggade “presidentvalet”, och det finns massor med rapporter om tortyr, hot om våltäkt och försvinnanden. Officiellt har en person, Alexander Taraikovskij, dött i häktet, och hans begravning blev också till en enorm protest.
Trots repressionen växte protester under veckan, med bland annat jättelika demonstrationer av kvinnor och barn mot våldet. Redan under förra veckan utvecklades hundratals strejker, även på flera stora fabriker och inför måndagen fanns uppmaningen om en generalstrejk, som verkar få stor spridning.
En av världens största kaliumgruvor, Belaruskali, gick på måndag ut fick i strejk efter ett massmöte där en överväldigande majoritet röstade för strejk, och utsett en strejkommitté.
I Minsk gick minst ett demonstrationståg genom stadens på måndagen och stannade vid olika arbetsplatser för att ropa ut arbetarna att delta i strejk.
“Det finns inget annat sätt! Vi berövades våra röster, valet och sedan började våra barn dödas! Vår lön är kulor av kravallpolis!” sa en av arbetare som svar på frågan att de nu inte får lön om de strejkar. (tut.by)
I Minsk gick minst ett demonstrationståg genom stadens på måndagen och stannade vid olika arbetsplatser för att ropa ut arbetarna att delta i strejk. Många följde med, medan andra var inlåsta av cheferna, men istället i protest vägrade arbeta. På många arbetsplatser dök anställda inte alls upp till jobbet på morgonen. Anställda på flera regimtrogna mediebolag är också ute i strejk.
Samtidigt försökte Lukasjenko visa på sitt stöd genom att tala vid en vad han trodde regimtrogen MZKT-fabrik för tillverkning av militärfordon i utkanten av Minsk. Istället har en video läckt ut där Lukasjenko häcklas och arbetarna ropar “avgå!” Att Lukasjenko tvingade flyga med helihopter till fabriken visar att han inte känner sig säker på gatorna i Minsk.
Det närmaste timmarna och dagarna kommer allt att ställas på sin spets.
Den närmast av slumpen uppkomna ledaren för oppositionen, Svjatlana Tsichanouskaja, har sagt sig vara beredd att leda landet till ett nyval kan hållas och uppmanat, poliser, domaren mfl att sluta stödja regimen.
Regimen första försök att slå ned protesterna med våld efter “valet” slog slint och ledde till ännu större protester. Frågan är nu om de vågar sig på ett nytt försök. Det kan dock visa sig vara omöjligt eftersom regimtrogna styrkor redan ställt sig på demonstranternas sida. I Brest anslöt sig fallskärmsjägare från 38:e brigaden till demonstranterna utanför fängelsemurarna som krävde att politiska fångar ska släppas.
Efter att tidigare kritiserat Putin och en nylig diplomatisk kris med Ryssland försöker nu Lukasjenko få stöd av Putin och hotar demonstranterna med sina stora granne i öster. Visserligen visar protesterna i Belarus på Putins egen “dödlighet” och han skulle därmed gärna vilja hjälpa till att krossa dem men det är ändå osannolikt med ett direkt ryskt militärt ingripande på grund av de långtgående konsekvenserna det skulle få, både inom landet och för de geopolitiska relationerna.
Precis som “färgrevolutionerna” i tidigare Sovjetstater har dagens oppositionsledare egentligen inget alternativ till den korrupta skurkkapitalism som råder i landet, även om de lovar demokratiska rättigheter som idag inte existerar. Rörelsen i Belarus är dock på flera sätt mer avancerad än i tex Ukraina, tex med en mer utvecklad rörelse på arbetsplatserna.
Rättvisepartiet Socialisterna och vår international International Socialist Alternative (ISA) ger fullt stöd till kamprörelsen. Nästa steg för kampen att stärkas ytterligare vore demokratisk valda strejkkommittéer på alla arbetsplatser som kan samordna sig och tillsammans med andra kamporgan leda kampen för att störta Lukasjenko. Det behövs för att ge folket makten över hur Belarus framtid ska byggas, istället för “bara” en ny ledare för ett lika ruttet kapitalistiska system.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.