Berlin: ”Expropriera 200 000 lägenheter”

av Kristofer Lundberg

Lördagen den 6 april fylldes Berlins gator av tiotusentals människor som tröttnat på höga hyror, gentrifiering och privata bostadsprofitörer. Över 40 000 demonstrerade mot den växande bostadskrisen och att bostadsmarknaden till hög grad kontrolleras av det privata kapitalets intressen.

Protesterna riktades mot att hyrorna skjuter i höjden och att det som byggs är dyrt.Rörelsens främsta krav är att expropriera över 200 000 lägenheter som sålts ut till stora privata hyresvärdar. 
En namninsamling cirkulerar med krav på folkomröstning för att staden ska ta tillbaka hyreshusbestånd från privata hyresvärdar med fler än 3 000 lägenheter. 
En debatt inom rörelsen pågår om hyresvärdarnas egendom ska exproprieras utan ersättning eller återköpas. Att köpa tillbaka lägenheterna från de privata värdarna skulle uppskattningsvis kosta 36 miljarder. Andra menar att företagen redan har plockat ut stora profiter och därmed inte bör ersättas annat än till små aktieägare.

De tyska socialdemokraterna argumenterar emot båda alternativen. De menar att kostnader istället kan läggas på nyproduktion och att en expropriering inte ger fler lägenheter. Men ett återförstatligande handlar också om att skydda nuvarande lägenheter från orimliga hyreshöjningar, så att människor har råd att bo kvar. Samtidigt kräver rörelsen att bostadsbristen byggs bort med bostäder som har hyror som människor har råd med, de två behöver inte ställas mot varandra.
Människor organiserar sig parallellt lokalt för att stoppa hyresvärdarnas planer på att ombilda och sälja ut. 

Runt om i Tyskland protesterar och organiserar sig hyresgäster mot att ekonomiska spekulationer står mot människors behov till boende. Rörelsen går under parollen ”Expropriera Deutsche Wohnen”.
Deutsche Wohnen är den största privata hyresvärden i Berlin med sina 115 000 lägenheter. En stor del av fastigheterna de har köpt av staden är stora hyreskomplex som byggdes under DDR-tiden. 
Den folkliga ilskan i Berlin grundar sig i hyresgästernas negativa erfarenheter av de privata värdarna vars främsta uppgift har varit att tillgodose aktieägarnas intressen och inte hyresgästernas.
Demonstranterna kritiserar även hur den nuvarande bostadspolitikens marknadsanpassning förändrar hela stadens karaktär och gentrifierar stora delar.
85 procent av Berlins befolkning hyr sina bostäder. Staden har länge varit betydligt billigare att bosätta sig i än andra europeiska storstäder och har därmed blivit ett populärt område för inflyttning. 

De senaste tio åren har staden haft en inflyttning på 40 000 per år, vilket har inneburit en omfattande bostadsbrist och trångboddhet. I takt med ökad efterfrågan har hyresvärdarna kunnat höja hyrorna. På tio år har hyran fördubblats.
Det har inneburit att befintlig befolkning har haft svårigheter att få inkomsterna och hyran att gå ihop. Medan europeiska studenter tränger ihop sig i kollektiv under en kort studieperiod för att klara hyran och internationella konstnärer och musiker under en tid bosätter sig i staden och en välbetald medel- och överklass flyttar in trängs den befintliga arbetarbefolkningen undan som inte har råd med de nya hyrorna.

Demonstranterna har nu sex månader på sig att samla ihop 20 000 namnunderskrifter för att få upp en diskussion om folkomröstning och 170 000 namnunderskrifter fram till februari nästa år för att tvinga fram en omröstning. 
Det finns ett starkt stöd inom befolkningen för ett återförstatligande och frågan har blivit den mest diskuterade i landet. Den har potential att växa till en massrörelse som ändrar inriktning på bostadspolitiken.