Leonardo bor på ett gruppboende i Mölndal, där han placerades av kommunen för 15 år sedan. Redan efter två år privatiserades verksamheten, och har sedan dess drivits av samma föreståndare och med så gott som samma personal.
– Boendet har fungerat jättebra för Leonardo, säger Soledad Ramirez som är hans mamma och god man.
– Det som hänt är att kommunen avvecklat en verksamhet och inte har erbjudit något annat alternativ än det privata, som trots allt har fungerat. Nu har man bestämt sig för att flytta Leonardo till ett kommunalt boende i Lundby. Det skulle innebära att alla rutiner rivs upp för honom och att han dessutom blir av med sin dagverksamhet i Majorna.
Leonardo är skriven i Majorna och det är stadsdelsförvaltningen (SDF) i Majorna-Linné som har fattat beslutet. Lena Bjurström på funktionshindersenheten i Majorna-Linné vägrar dock att kommentera tvångsflytten med hänvisning till att hon inte kan uttala sig i enskilda ärenden. Istället hänvisar hon till en dom från Högsta Förvaltningsdomstolen som man har lutat sig mot i beslutet. Domen beskriver ett fall i Ljusnarsbergs kommun där kommunen fått rätt att flytta en funktionshindrad kvinna efter en längre tids boende på ett grupphem. Domstolen hänvisar dock till att en långtgående plan ska finnas för övergångsperioden och i Leonar-dos fall är det svårt att hitta en sådan.
– Det enda vi har fått presenterat för oss är kostnaden för kommunen för boendet i Mölndal. Boendet i Lundby är inte ens byggt ännu. Allting har skett i omvänd ordning, det är en fruktansvärt odemokratisk process. I december fattades beslutet, som vi överklagade direkt. Sedan fick vi brev hem från SDF om att de vill diskutera en lösning.
– Riskanalysen de har gjort tar ingen som helst hänsyn till Leonardo utan fokuserar bara på ekonomin. Vård kostar. Om den inte får göra det, betyder det att vi inte ska ha någon vård i framtiden? Deras beslut skickar osmakliga signaler.
Men någon annan lösning än att Leonardo ska flyttas verkar inte SDF vara intresserade av. Lena Bjurström hänvisar till att kommunerna är skyldiga att ta ansvar för boendefrågan för funktionsnedsatta och i Göteborg har man valt att prioritera att dessa ska vara i kommunal regi.
Men att efter 15 år av fungerande boende, aktivitet och framförallt stabilitet flytta en autistisk person rimmar illa med alla resonemang, förut-om just ekonomiska, något som Bjurström dock vägrar att kommentera.
Rättvisepartiet Socialisterna (RS)/ Offensiv stödjer funktionshindrades rätt till den form av boende som de behöver.
RS/Offensiv är emot privata företags vinster från välfärdssektorn, men när kommunerna misslyckas med att genomföra sitt uppdrag är det inget annat än ett resultat av den bedrivna högerpolitiken.
Precis som när det kommer till skolnedskärningar och andra attacker från politikerna är tjänstemännen i stadsdelarna verktyg för att genomföra högerns agenda.
Tidigare har kritik riktats mot Göteborgs stad för att tjänstemännen beväpnats med för stort inflytande och för mycket makt.
För att få bukt med tvångsförflyttningar och liknande exempel på inget annat än vad som kan beskrivas som vanvård krävs det mer resurser till kommunerna. Detta är resurser som inte kommer att erbjudas utan kamp för det.
Om inte brukare, anhöriga och personal gemensamt med fackföreningarna kräver en förändring står dörren öppen för högerpolitiker från hela det politiska etablissemanget och riskkapitalister att fortsätta plundringen av vår gemensamma välfärd.
Stefan Berg