Bibliotekens anpassning till covid-19

av RS Borås // Artikel i Offensiv

Covid-19 påverkar biblioteken. Alla Sveriges bibliotek har anpassat sin verksamhet och hittat nya lösningar. De digitala resurserna har exempelvis blivit extra viktiga.

Folkbiblioteken var snabba med att anpassa sin verksamhet, vilket Kungliga Biblioteket visade i en genomgång för några veckor sedan. Många andra länder, som till exempel våra nordiska grannländer, har stängt biblioteken för besök och hänvisar uteslutande till digitala tjänster. I Sverige har folkbiblioteken i regel hållit öppet.
– Vi ser att folkbiblioteken har ökat tillgängligheten genom nya tjänster för lån av medier i fysisk form, såsom böcker och filmer. Framför allt noterar vi en ökad tillgång till streamad film och utökad tillgång till e-medier. Generellt sett har digitala lösningar för att nå ut till användarna fått ett rejält uppsving, säger David, biblioteksassistent i Borås.
Ytterst få kommuner har stängt ner hela sin biblioteksverksamhet. Vecka 20 hade elva kommuner stängt sina bibliotekslokaler, men erbjuder dessa möjligheter att både återlämna och låna nya medier genom avhämtning och bokinkast. Endast två kommuner har helt stängt och hänvisar till digitala tjänster. 89 procent av kommunerna erbjuder biblioteksverksamhet ungefär som vanligt.

Mindre än 10 procent av kommunerna beskriver att filialer har stängts till följd av covid-19. Drygt 16 procent har ändrat öppethållanden med ändrade eller reducerade öppettider. Knappt 3 procent av kommunerna skriver på sin webbplats att ändringarna beror på antingen omflyttning av personal eller personalbrist. Enstaka kommuner har omplacerat bibliotekspersonal till andra kommunala verksamheter som förskola och äldreomsorg.
Den absolut tydligaste begränsningen ligger i bibliotekens programverksamhet. Drygt 60 procent av landets kommuner har ställt in alla eller de flesta publika evenemangen, ytterligare knappa 20 procent har ställt in vissa evenemang. Större evenemang har ibland bokats om till datum längre fram, medan majoriteten blir inställda.

Den tydligaste anpassningen till pandemin är verksamheter som syftar till att skydda användarna från smittspridning. Målet med dessa är att skydda användarna, samtidigt som tillgången till bibliotekens fysiska medier och återlämning sker under säkra förhållanden.
Vi har sett att några kommuner har återinfört bokinkast eller återlämningslådor för att erbjuda återlämning utan att användaren behöver gå in i lokalen. Enstaka bibliotek erbjuder särskilda öppettider för riskgrupperna utanför bibliotekens ordinarie öppethållande.
Take away-kassar eller bokkassar som kan hämtas vid bibliotekets entré eller vid överenskommen tid ute på gatan erbjuds i cirka 50 procent av landets kommuner.
Tjänsten kan ha olika namn och utföras på olika sätt: avhämtning genom drive in, ringklocka vid dörren eller genomföras på en överenskommen tidpunkt.
Bokkassarna plockas ihop antingen efter beställning från låntagaren på specifika titlar, eller i form av tematiska kassar som satts samman av bibliotekspersonalen.

En chans folkbiblioteken har missat i denna kris är att göra sin roll känd som folkbildare och faktagranskare. 

Bland de tematiska kassarna finns urval för olika åldrar, målgrupper och genrer. Ett bibliotek skrev på Facebook att de plockat ihop take away-kassar med helt nya barnböcker som inte har varit ute i cirkulation ännu. Under påsken tillhandahöll några av biblioteken pysselpåsar för barnen att ta med hem.
Tjänsten ”Boken kommer” har i många kommuner utökats till att omfatta nya grupper: riskgrupper och åldersgruppen 70+. Dessa kan få tillgång till bibliotekets medier utan att behöva lämna hemmet. Istället kommer biblioteket till ytterdörren. Tjänsten är en av de äldsta utåtriktade verksamheterna, men har under pandemin kommit att utökas till större grupper av användare. Knappt 50 procent av kommunerna har annonserat ut att ”Boken kommer” når de målgrupper som behöver extra skydd just nu. 
Utleveranserna har ordnats med en stor uppfinningsrikedom av bibliotekets personal, annan personal inom kommunen, andra organisationer inom civilsamhället eller av volontärer. 
Enstaka andra initiativ har tagits genom att använda pop-up bibliotek på nya platser, bibliotekscykel, flytta ut utanför biblioteket med bokvagnar, hänga bokkassar utanför och skänka gallrade böcker.

En chans folkbiblioteken har missat i denna kris är att göra sin roll känd som folkbildare och faktagranskare. I tider då många vanliga arbetare helt över en natt tycks ha blivit experter på epidemiologi, och utan utbildning har väldigt självsäkra och kategoriska åsikter i frågor som kräver många års akademisk utbildning skulle folkbiblioteken, om de lyckats behålla sin plats i folks medvetande som guide i informationsutbudet, kunnat utgöra en viktig motvikt till opålitliga källor.