Meddelarfrihet innebär att anställda inom offentlig sektor i viss utsträckning utan risk för repressalier kan lämna ut information till media (gäller inte exempelvis sekretesstämplad patientinformation). Till meddelarfriheten finns också ett efterforskningsförbud kopplat, som innebär att det är straffbart att försöka ta reda på vem som lämnat ut informationen. I privata företag finns dock inte alls samma rättigheter.
Det finns flera exempel på hur anställda som har gått ut med viktig information till allmänheten ha fått sparken av privata företag som lever på offentliga pengar. Avskedandet av fackordförande Per Johansson som varnade för säkerhetsbrister i tunnelbanan är ett.
Under privatvårdskandalerna har det också kommit fram hur anställda har hotats med avsked för ”illojalitet” när de har informerat om brister i vården.
Beslutet i Luleå kommun innebär att kommunen ställer krav på att meddelarfrihet ska gälla i kommunal verksamhet som utförs av någon annan.
Beslutet i kommunfullmäktige är ett steg framåt, men långt ifrån tillräckligt. Privatanställda kan fortfarande straffas, skillnaden är ”bara” att kommunen nu har rätt att säga upp kontraktet och kräva skadestånd.
– Framförallt kämpar RS för att offentligt finansierad verksamhet också ska drivas i offentlig regi. Det är bäst för kvalitet, inflytande, personalens villkor o s v. Privata vinstintressen går aldrig att förena med öppenhet och insyn, säger Jonas Brännberg, gruppledare för Rättvisepartiet Socialisterna, Luleå.
Beslutet kan komma att överklagas eftersom borgarna kan hävda att det strider mot den EU-anpassade LOU (Lagen om Offentlig Upphandling) där den fria rörelsen av varor och tjänster och den fria etableringsrätten står över demokrati, öppenhet, kontroll och säkerhet.
RS Luleå