Blåbrun budget: Klimat & välfärd i strykklass

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Inga satsningar på välfärd och klimatet, men desto mer på polis och militär. I de blåbrunas första och ”strama” budget ökas försvarsanslagen med drygt 5 miljarder kronor nästa år, vilket motsvarar kostnaderna för 10 000 nya välfärdsjobb. Även polisen och säkerhetspolisen får en rejäl höjning av anslagen.

Totalt får rättsväsendet 5 miljarder kronor extra under de kommande tre åren; pengar som främst ska gå till 10 000 fler polisanställda till årsskiftet 2024/25. De ökade anslagen till polis och militär ska betalas genom en drastisk minskning av biståndet och antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot samt sämre järnvägsunderhåll.
Det regeringen påstår är en satsning på skolan med nära 5 miljarder kronor de kommande tre åren är i själva verket ingen satsning. Enligt lärarfacken behöver skolan ett tillskott på 25,4 miljarder kronor för att kunna upprätthålla dagens standard och ännu mer om det ska vara tal om satsningar.

Enligt regeringen ska anslagen till vård och omsorg öka med 2,1 miljarder kronor, varav hälften ska användas för att utöka antalet vårdplatser. Men det är en droppe i havet och frågan är om det ens blir en ny vårdplats som kan bemannas.
Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) lägesbild av vården i maj i år var exempelvis att: ”Samtliga regioner uppger att de saknar vårdpersonal i dagsläget och för merparten av regionerna kommer situationen inte att förbättras under kommande år. Personalbrist medför i sig en brist på disponibla vårdplatser. Många regioner uppger att sängplatser kan finnas, men att det saknas utbildade medarbetare som kan bemanna vårdplatserna.”
Istället för satsningar på klimat­omställning innehåller budgeten en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel, som kostar statskassan 6,8 miljarder kronor. Och från det eftersatta järnvägsunderhållet tas pengar för att underhålla vägar.

De blåbrunas budget betyder nya nedskärningar.

Nästa år hotar ett nytt stålbad i landets kommuner och regioner, särskilt i de sistnämnda. Samtliga regioner beräknas gå med stora underskott nästa år och redan ökar universitetssjukhusens underskott i en alarmerande takt.
”Skånes universitetssjukhus budgeterade för ett nollresultat, men den senaste ’beslutade resultatprognosen’ pekar på att sjukhuset får ett underskott på 700 miljoner kronor för helåret. I Akademiskas (i Uppsala) budget var det tänkt att 2022 skulle sluta på minus 200 miljoner kronor, i den senaste prognosen är de röda siffrorna en halv miljard kronor” (Läkartidningen den 22 september).
Vården blöder, men regeringen och ”Tidöavtalet struntar helt i välfärdsskrisen”, skrev företrädare för sex fackförbund inom välfärden nyligen i en gemensam debattartikel.
De blåbrunas budget betyder nya nedskärningar. ”Anmärkningsvärt att stödet till kommuner och regioner är så svagt trots de stora behov som finns. Sex miljarder i generella statsbidrag räcker inte för att motverka nedskärningar”, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström i en budgetkommentar på Twitter.
Enligt LO:s beräkningar skulle det behövas 102 000 fler anställda inom skola, vård och omsorg fram till 2026.
Men i de blåbrunas budget finns inga pengar till uppvärdering av de välfärdsanställdas villkor för att säkra kompetensförsörjningen och utbildningssatsningar för att klara den nyrekrytering som krävs.

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv säger:
• Höj statsbidragen till regioner och kommuner med 50 miljarder kronor. För 200 000 nya välfärdsjobb. Återta privatiserad verksamhet.
• Välfärd och kollektivtrafik ska drivas i offentlig regi utan vinstsyfte och styras demokratiskt.
• Behoven ska styra. Låt superrika, storföretag och banker betala för en nödvändig upprustning av välfärden, högre lön samt bättre villkor för de anställda.
• Förstatliga storföretag och banker under de anställdas demokratiska kontroll och styre. För en planerad ekonomi i enlighet med behov och i samklang med naturen.