foto: RS Norrbotten
Nazisterna blev isolerade och förnedrade av den massiva motdemonstrationen.
Uppskattningsvis 2 000 antirasister gjorde 117 nazisters ”marsch” genom Boden till förödmjukelse och förnedring för nazisterna. Från början till slut skickade Boden ett tydligt budskap till nazisterna – stick hem! Första maj 2018 blev ett stort steg framåt för bygget av en folkrörelse mot den rasistiska hetsen i Boden och Norrbotten.
Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) förväntade sig 300 ”nationalister” i sitt tåg. Bara 117 deltog till slut under parollen ”Vi är folket”. Tidskriften Expo, som uppskattade antalet till 140, uppger att bara omkring 20 var från Norrbotten och Västerbotten – de allra flesta var inresta från Stockholm.
Hade det inte varit för polisens uppsplittring av antirasisterna och täta beskydd hade den ynkliga klungan aldrig kunnat lämna Dollarstores parkering. Enorma polisresurser hade satts in, med polis från hela landet, oräkneliga piketer och en helikopter ständigt smattrande över staden, och nazisterna hade fått tillstånd att tåga genom så gott som hela Bodens centrum.
Boden mot rasism nekades däremot tillstånd att protestera på Medborgarplatsen i direkt anslutning till nazistmarschen. Istället tvingades manifestationen till försvar av allas lika värde, demokratiska rättigheter och arbetarrörelsens dag hålla till i nedre hörnet av Medborgarplatsen, i sluttningen ned mot Kyrkogatan. Som mest deltog omkring 600 på den stående manifestationen, som blev en samlande punkt för de totalt omkring 2 000 demonstranter som också spontant sökte sig närmare nazisternas marschväg.
Klockan elva startade Boden mot rasisms manifestation med en rad bra tal från bland andra Somaliska Föreningen, Låt oss Leva, Rättvisepartiet Socialisterna, Hyresgästföreningen och Syndikalisterna. Madde Lundström och Hannes framförde musik, ett myller av diskussioner fördes bland unga, gamla och barnfamiljer om hur organiseringen mot nazism och rasism – och det hårdare samhälle de drar sin näring ur – kan stoppas.
Deltagandet var väldigt blandat, med en massiv övervikt av bodensare, följda av lulebor och mindre antal som hade rest från till exempel Kiruna och Umeå – tvärtemot Norrbottniska Socialdemokratens Johan Håkansson påstående om ”importerade” motdemonstranter.
Många bodensare uttryckte chock och ilska över att den antirasistiska manifestationen blivit instängd i ett hörn medan nazisterna tilläts bre ut sig. Med nazisternas marschväg knappt inom synhåll utom för det fåtal som fick plats närmast kravallstaketet spred antirasisterna också ut sig, med hundratals i alla åldrar protesterande längs med hela deras väg.
En mer samlad manifestation hade haft chans att stoppa deras väg – nazisternas marsch spärrades av med plastband. Istället utnyttjade polisen försök från hundratalet bodensare att ställa sig i vägen till att brutalt angripa de många som samlats vid Coop. En polispiket körde plötsligt upp på trottoaren, körde på flera människor och misshandlade flera personer som sa ifrån.
Flera andra fall av polisbrutalitet rapporterades också. Bland annat gav sig polis på en åskådare med invandrarbakgrund på trottoaren med batongslag, helt oprovocerat. Från demonstranternas sida förekom inga våldshandlingar.
Polisens agerande gör tydligt att det inte är från statens håll vi kan förvänta oss skydd mot framväxandet av nazism och rasism – i den kraftmätningen är det upp till alla oss ”vanliga” människor att organisera oss, enas och stå upp för allas våra rättigheter.
När nazistklungan till slut hade passerat Medborgarplatsen följde en stor del av manifestationen efter. När nazisterna nådde sin samlingsplats Kvarnängen hade de Kvarnträskets vatten på ena sidan och på den andra var de omgivna av omkring 1 000 antirasister som med talkörer och rop överröstade deras tal. Den fredliga antirasistiska belägringen fortsatte tills nazisterna eskorterades bort av polisen. Motdemonstranterna följde efter tills nazistmarschen upplöstes.
Nazisternas satsning på att skapa sig ett verkligt fotfäste i röda Norrbotten har avslöjats som en kuliss. Trots framgången för den antirasistiska mobiliseringen var dagen ändå en allvarlig varning – som en antirasist sammanfattade: ”de var få, men alldeles för många. Vi var många, men alldeles för få.”
Med avstamp från första maj finns nu förutsättningar för att vi blir ännu fler nästa gång nazisterna dyker upp. Under dagen anmälde många sitt intresse för att engagera sig i Boden mot rasism.
Rättvisepartiet Socialisterna har under veckorna innan 1 maj jobbat för att få med fler lokala föreningar, tagit initiativ till ett Lule mot rasism, tryckt upp och delat tusentals flygblad, varit ute och informerat på skolor, boenden och arbetsplatser samt haft frivilliga som rest upp från Göteborg den senaste veckan. Nu fortsätter arbetet – inte en meter åt nazister i Norrbotten eller någonstans!
