Bolivia: Generalstrejk mot kuppmakarna

I november förra året organiserade högern i Bolivia en statskupp och tillsatte Jeanine Añez som ny provisorisk president. Hon skulle endast inneha posten fram till nästa val och tiden skulle vara maximalt tre månader. Mitt i coronapandemin i ett av världens mest drabbade länder per capita – 42 000 smittats och närmare 4 000 dött, men den verkliga siffran tros vara mycket högre – mobiliserar nu sociala rörelser och fackföreningarna i massiva protester med krav på val. 

Jeanine Áñez skulle heller inte ställa upp i det nya valet. Hon bröt snabbt löftet om att inte kandidera för presidentposten, och sedan kuppen i november har valet skjutits upp en och två gånger.

Men när kuppmakarna på nytt sköt fram det utlovade valet har protesterna tagit ny fart i landet mot kuppregeringen med krav på att hålla valet.

Pandemin sägs vara orsaken till det ständigt framflyttade valet, samtidigt som högern aldrig varit intresserade att hålla det på grund av det massiva stöd som finns för MAS (Rörelsen för socialism, som regerade landet fram till kuppen), innan, under och efter valet. 

Att skjuta fram valet från 6 september till 18 oktober blev dock för mycket för Bolivias arbetare, fattiga och ursprungsfolk.

Massiva protester med vägblockader som en metod pressar kuppregeringen.

De 75 strategiskt utvalda blockaderna i landet fyller sitt syfte då blockaderna kostar landet 100-tals miljoner och skakar regeringen.

Men det är inte bara blockaderna som lamslår landet. Anez-regeringen pressas nu också av landets fackliga centralorganisation, COB som har utlyst generalstrejk utan slutdatum.

Den icke legitima regeringen försöker skapa misstroende mot de som protesterar och propagerar att covid-19 patienter dör till följd av de organiserade blockaderna då syrgas och andra förnödenheter inte når fram till sjukhusen. Enligt kuppregeringen ska över 30 personer avlidit som en direkt följd av blockaderna. En siffra som tål att ifrågasättas.

Men demonstranterna förnekar anklagelserna och menar att dessa transporter släpps fram, vilket kan stärkas med klipp i sociala medier där ambulanser och transporter med sjukvårdsmaterial passerar blockaderna.

Väpnade styrkor har sedan kuppen trappat upp våldet mot ursprungsfolk i landet. Mat- och försäljningsstånd vandaliseras och stjäls samtidigt som personerna misshandlas.

Våldet riskerar att eskalera ytterligare då en av kuppledarna och fascisten Fernando Camacho pressar Añez från höger att inte ta itu med de protesterande massorna, som enligt honom bidrar till kaos och oroligheter. Samtidigt som Camacho menar att regeringen ska lyfta på blockaderna innan ”folket” själva gör det så har flera vägblockader redan angripits av fascistiska grupper – ibland i samarbete med polis.

Den så kallade regeringen är ansvarig för våldet. Till CSN Español säger inrikesminister Arturo Murillo:

– Man kan inte bara gå ut och skjuta folk, även om det politiskt vore det korrekta att göra.

Ännu finns i media inga bekräftade dödsfall kopplade till protesterna, Men kuppmakarna och högermiliser har vid flera fall gått till våldsamt angrepp mot de som protesterar.

Kuppmakarna använder pandemin för sina syften och med corona som ursäkt vill man krimanalisera rörelsen i allmänhet och nyckelpersoner för rörelsens framtid i synnerhet inför stundande val.

MAS presidentkandidat Luis Arce och Juan Carlos Huarachi från COB, är två av personerna som pekas ut som ansvariga för protesterna och riskerar fängslas för ”terrorism, folkmord och brott mot hälsan”.

Socialister internationellt har ett ansvar att följa utvecklingen, ge sitt stöd och visa sin solidaritet med Bolivias arbetare, fattiga och ursprungsfolk och samtidigt fördöma kuppmakarna och våldet i spåret av den självutnämnda regeringen.

Johannes Lundberg