Bolivia: Revolution och kontrarevolution

av Johannes Lundberg // Artikel i Offensiv

Efter 24 döda under kuppmakarnas första vecka, med hänsynslös polisterror mot ursprungsfolkens massiva protester och uttalanden av överklassens självutnämnda president Jeanine Áñez, har den bolivianska högerkuppens rasistiska karaktär gjorts skrämmande tydlig.
”Jag drömmer om ett Boliva fritt från urinvånarnas sataniska riter, våra städer är inte för indianer, de kan försvinna till höglandet El Chaco”, har Áñez twittrat.

När högersenatorn Jeanine Áñez i förra veckan svors in som president omgiven av högt uppsatta militärer hade hon bara stöd av 42 av 130 parlamentsledamöter. Den nya och enligt konstitutionen olagliga kuppregeringen med Áñez som president tillsattes förra veckan med hela MAS-delegationens ledamöter utestängda från senaten.
Dagarna efter kunde majoriteten av de folkvalda ledamöterna i Bolivias kongress, både senaten och deputeradekammare, samlas trots våldet på gatorna. De röstade för att fördöma statskuppen helgen innan och anta krav på att militären dras tillbaka till kasernerna. 
Samtidigt bekräftade de att Evo Morales enligt författningen sitter kvar på presidentposten fram till januari 2020 då hans mandatperiod går ut. Som tillförordnad president i hans frånvaro valdes Moralesanhängaren Sergie Choke.
Tillräckligt många ledamöter var närvarande för att vara beslutsmässiga enligt konstitutionen, men lagen spelar liten roll när statens repressiva kärna av polis och militär vägrar att respektera den.

Añez har haft en tuff vecka som kuppmakarnas president med flera döda för polisens och militärens övervåld mot Moralestrogna demonstranter. Ursprungsfolkens dagliga protester i upprörda marscher från den höglänta förstaden El Alto in i La Paz centrum, liksom i städer som Cochabamba och Potosi, har mötts av brutalt polisvåld. 
Utöver det osäkra antalet döda har hundratals skadats och hundratals frihetsberövats.
Polisens och militärens övergrepp sker också samtidigt med det av kuppledaren Fernando Camacho uppiskade hatet och påhejade våldet från rasistiska ligor som beväpnade och systematiskt ger sig på ursprungsbefolkningen.

Ett uttalande av Michelle Bachelet, FN-kommissionär för mänskliga rättigheter, speglar en stor oro för ett upptrappat blodbad:
”Jag oroar mig för att situationen i Bolivia snart kan vara bortom all kontroll om inte myndigheterna hanterar det med total hänsyn till mänskliga rättigheter. Förtryckande handlingar från myndigheterna kommer troligen att äventyra möjligheterna till konstruktiv dialog mellan parterna”, skriver Bachelet i ett pressmeddelande.
Utöver bolivianska journalister och reportrar har också flera utländska medier upplevt hot, påtryckningar och anklagas för att sprida falska nyheter då de rapporterar om vad som sker.
Áñez anklagar Evo Morales för oroligheterna och för att elda på massorna från Mexiko, där han har beviljats asyl. Allt medan hon själv har deklarerat att ”de väpnade styrkorna som deltar i operationerna för att återställa offentlig ordning och stabilitet kommer att vara undantagna från straffrättsligt ansvar”.
Helt klart bäddar kuppen också för att åter öppna upp Bolivia för nyliberalismen och utländska imperialistiska krafter. ”De kommer för kopparn, litium, oljan och vattnet”, lyder texten på en motståndsaffisch.

Vem som får avtal för att utvinna litium i landet återstår att se. Dagarna innan statskuppen nekade Morales ett tyskt företag att få utvinningsrättigheter till detta dyrbara litium. Bolivia saknar tekniken att göra det själv, men Morales regering hade innan kuppen ställt krav på att 50 procent av vinsten ska gå tillbaka till Bolivias statskassa och därmed till folket. Detta är det bara ett kinesiskt företag som sedan tidigare har gått med på, varpå förhandlingar med dessa var påbörjade.
Flera sydamerikanska länder har fördömt statskuppen, medan USA såklart erkänt den självutnämnda regeringen.
Ingen har undgått Sveriges socialdemokratiska utrikesminister Ann Lindes skandalösa ställningstagande att kuppen är bra för den demokratiska processen i landet.
– Nu ska det bli nyval i Bolivia och det är naturligtvis positivt att man reagerar när valet inte har kallats demokratiskt eller fullt genomfört på rätt sätt, sade Linde till TT efter förra måndagens EU-utrikesministermöte i Bryssel.
På frågan hur hon ser på militärens agerande svarade hon:
– Jag kan inte säga något speciellt om det, mer än att det är positivt att man hörsammar de reaktioner som har varit om att valet inte var rättvist och att man nu gör ett nytt val, sa Ann Linde.
Trots att inga bevis för valfusk i presidentvalet har kunnat presenteras och de gigantiska övergreppen mot alla demokratiska spelregler från kuppmakarna har Linde heller inte sedan dess fördömt kuppen.

Det finns många tecken på att högern får mycket svårt att konsolidera kuppen och försöka legitimera den med ett nyval. 
Añez fick under sitt första dygn som president svära in en ny överbefälhavare sedan överbefälhavaren Williams Kaliman, som uppmanade Evo Morales att avgå, lämnade Bolivia bara tre dygn efter statskuppen, det vill säga nästan direkt då Añez fått på sig presidentemblemet. Detta gjorde Kaliman tillsammans med andra högt uppsatta inom militären och en del polischefer.
Med sig till destinationen USA hade de en reskassa från det militära på nästan 10 miljoner kronor, och 5 miljoner kronor till polisen. Pengar var utlämnade från den amerikanska ambassadens förhandlingschef i La Paz.
Resan till USA blir också en bekräftelse på en förberedd kupp, med amerikansk inblandning.

Med alla dessa efterföljande händelser får kuppmakarna allt svårare att försvara sig. Det systematiska våldet talar sitt tydliga språk och deras kommande ekonomiska politik, om de lyckas konsolidera sin makt, kommer att visa de verkliga intressena bakom kuppen om inte situationen vänder. 
Risken är stor för ett blodigt inbördeskrig, men de drabbade har rätt till självförsvar.
Arbetare, ursprungsfolk och sociala rörelser mobiliserar med rätta mot den kupp som hotar alla deras tillkämpade rättigheter. De visar organisering, hjältemod och massiv mobiliseringskraft.
Fackfederationen COB, Central Obrera Boliviana, har också varnat kuppmakarna för en obegränsad generalstrejk:
”Återupprätta ordningen, liksom respekten för konstitutionen och demokratin”. Om kravet inte möts ”ser vi oss tvingade att utlysa generalstrejk utan bortre tidsgräns och genomföra en allmän mobilisering av våra medlemmar till huvudstaden för att återupprätta ordningen, den sociala freden och respekten för demokratin”.
Massiva mobiliseringar visas genom filmklipp i sociala medier. Situationen aktualiserar på allvar utlysandet av generalstrejk, men visar också på behovet av valda försvarskommittéer beredda att möta polisen och militärens våldsamheter.

Arbetare, ursprungsfolk och sociala rörelser mobiliserar med rätta mot den kupp som hotar alla deras tillkämpade rättigheter. 

Kuppen i Bolivia har genomförts i en tid av massiva folkliga protester mot korrupta högerstyren i Chile, Ecuador och Haiti och bakslag i val för nyliberala projekt, som Macris i Argentina. 
Detta har givetvis ökat motivationen för den bolivianska högern och extremhögern för att (troligen med stöd av både USA och Bolsonaros regim i Brasilien) försöka krossa den MAS-regering som har sitt ursprung i liknande inhemska och folkliga uppror under det förra decenniet.
Liksom den akuta krisen i Venezuela varnar kuppen i Bolivia också för vådan av ofullbordade politiska och sociala revolutioner, som inte bryter överklassens ekonomiska makt och den politiska makt som ytterst vilar på statens hårda och militära kärna. 
Liksom Irak, Libanon, Iran och stora delar av Nordafrika har mycket av Latinamerika dragits in i en ny tid av revolution och kontrarevolution, som skriker efter ett fullbordat demokratiskt och socialistiskt systemskifte.

Under tiden måste allt göras för att stödja det bolivianska folkets motstånd. 
Ner med den reaktionära och rasistiska kuppen i Bolivia! Allt stöd till det bolivianska folkets motstånd!