Borås: Svältkur på skolbiblioteken

av RS Borås

Skolbiblioteken har en viktig funktion. De bidrar till att eleverna kan nå sina mål i lärandet, och dessutom ökar de medie- och informationskunnigheten samt förmågan till kritisk granskning.

Tidigare i år meddelades att de två största gymnasieskolorna i Borås, Bäckäng och Sven Erikson, drabbats av stora nedskärningar. Det handlar om neddragningar på många saker, till exempel läromedel, skolmat och bibliotek. Bäckängs bibliotek och Sven Eriksons bibliotek får nöja sig med en tjänst vardera.
Alla nedskärningar är problematiska, och biblioteksnedskärningar är mycket allvarligt. Bemanning på bibliotek är nämligen väldigt viktigt. Skolbibliotekariernas yrkesprofession och specifika pedagogiska kompetens är någonting som är lika viktigt som materialen i biblioteksrummet.
Skollagen säger att alla elever i grund- och gymnasieskolan skall ha tillgång till skolbibliotek. I läroplanen har det förtydligats att skolbibliotek ska användas som en del i undervisningen; om skolbibliotekariens pedagogiska kompetens och hur den kan och bör införlivas i undervisningen.

Ett nytt förslag till nationell biblioteksstrategi lades fram till regeringen i mars. Den första punkten i förslag om reformer gällde just stärkta skolbibliotek, bland annat genom större resurser till e-medier för skolbibliotek och ett nationellt kunskapscenter för skolbiblioteksfrågor. Detta baserar sig på forskning. 
Forskningen visar att skolbiblioteksverksamhet bidrar till att eleverna når målen och ökar sin medie- och informationskunninghet liksom förmågan till kritisk granskning. För att det här ska uppfyllas krävs att skolbiblioteket är bemannat med tillräckligt mycket personal. Elevernas förmåga att förstå en forskningsprocess, källkritik, och etiskt användande av information är avhängigt att biblioteket är bemannat.
Men lagen är diffust skriven. Det finns möjlighet att tolka den som om det räcker med att ha ett annat bibliotek i närheten.

Skolverket har sett över skolbibliotekets funktion och hur skolbibliotekariers kompetens används, och där har tydliga brister framkommit. Bland annat märks att rektorer och lärare i hög utsträckning är ovetandes om skolbibliotekens betydelse och skolbibliotekariers kompetenser.
Med detta i åtanke är neddragningen på bibliotekarier i Borås ett stort steg tillbaka gällande skolbibliotekets roll som pedagogisk resurs.
Bäckäng och Sven Erikson är medelstora gymnasieskolor. Att ha mindre än två bibliotekarier på någon av dessa innebär att de inte kan utföra det jobb som behövs för att eleverna ska få tillgång till kunskap demokratiskt.
Skolbibliotekariers arbetsuppgifter består både i att bemanna och vara en resurs inom själva biblioteket och utanför biblioteket, till exempel i klassrumsundervisning. Att bara ha en enda skolbibliotekarie skulle då betyda att biblioteket står obemannat, vilket går stick i stäv med vad som behövs.

Det går inte att säga att man satsar på skolbibliotek utan att satsa på skolbibliotekarier. I och med att tillgången på information ständigt växer blir det allt svårare att hitta vederhäftig information, och i ett sådant sammanhang blir det viktigare – inte mindre viktigt – med utbildade skolbibliotekarier som ur ett pedagogiskt perspektiv kan bidra med sin specialistkompetens och interagera med skolans lärare och annan personal.
Neddragningar på det offentliga av detta slag drabbar inte bara direkt, utan har också långtgående effekter på framtida generationers förmåga att kunna ta del av information, kritiskt granska den och använda i syfte att påverka sin omvärld och framtid.

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv säger därför nej till nedskärningar på skolbibliotekarier. Vi uppmanar till protester, och de borde ske i tätt samarbete mellan elever, lärare, skolbibliotekarier och övrig bibliotekspersonal i kommunen.