Beslutet innebär att drygt etthundrafemtio lägenheter, varav sjuttio är ålderdomshemsplatser, försvinner. Denna ”avveckling” måste dock först godkännas av kommunfullmäktige.
Stadsdelsnämndens (Bromma) möte den 14 juni blev ett livligt möte med många frågor och protester från allmänheten. På bordet fanns även den så kallade aktivitetsplanen för upphandling och konkurrens.
Högerstyret i Stockholms stad har beslutat att all stadens verksamhet, ren myndighetsutövning undantagen, ska ”konkurrensutsättas”.
En artikelserie i Dagens Nyheter nyligen har uppmärksammat att Stockholms landsting nästan alltid väljer det billigaste alternativet och struntar i kvaliteten vid upphandlingar.
I Bromma rör det sig om kommunal verksamhet som äldreomsorg, barnomsorg och gatuunderhåll. För detta hade Brommas stadsdelsdirektör nu tagit fram en tidsplan för privatiseringarna.
Stark kritik
Under mötets inledande frågestund för allmänheten, blev debatten livlig. Bland annat berömde föräldrar till gravt funktionshindrade barn den kommunala Åkeshovsgården, som blir bland det första att konkurrensutsättas. Man undrade också varför stadsdelen måste ändra på något som fungerar bra genom att nu konkurrensutsätta verksamheten.– Vill ni politiker att privata aktörer ska tjäna pengar på våra barn? undrade en mamma.
Janne, som arbetar inom handikappomsorgen, rapporterade om personalens oro inför alla planerade privatiseringar.
Nämndens ordförande Jan Tigerström, moderat, replikerade då att han inte förstår rädslan för förändring, eftersom privata alternativ har lett till utveckling.
Ett liknande svar fick sonen till en man i nittiofemårsåldern bosatt på Ceremonien.
Men många av åhörarna verkade inte tro att hyresgästerna på äldreboendet skulle orka med en flytt. Representanter för personalen ville stoppa nedläggningen.
Med tanke på att arbetsmiljöverket kräver ombyggnationer av bl a för trånga badrum, önskade man sig istället en ny byggnad för verksamheten. Då kan de boende känna sig trygga med välkänd personal och invanda grannar, menade man.
När flera nämndledamöter hänvisade till att en renovering av Ceremonien skulle bli för dyr, påminde Khalid Obaid från Kommunal om att facket krävt information om om vad en renovering av Ceremonien skulle kosta, men fått svaret att det inte var aktuellt att utreda detta.
Arga föräldrar från Södra Ängby skola och oroliga hyresgäster bidrog också till en lång och livlig debatt.
Men mest tid ägnades åt Aktivitetsplanen för konkurrensutsättning. Här undrade åhörarna varför all verksamhet, även den som fungerar bra, måste konkurrensutsättas.
Bara ”inventering”?
Moderaten Birgitta Breile förklarade att planen bara var en inventering.Bilbo Göransson från Kommunal sektion 28 pekade då på hur det flera gånger i planen direkt står att verksamheten ska upphandlas.
Karin Hanqvist (s) replikerade att borgarna centralt i staden beslutat att det som kallas egenregianbud inte får läggas. Det går alltså inte att gå in med ett motbud där stadsdelen åtar sig att driva verksamheten i egen regi för en viss kostnad. Detta har varit möjligt under tidigare privatiseringsoffensiver.
Det innebär att personal som vill driva en verksamhet utan privata entreprenörer enbart kan göra det genom att själva bli ett privat alternativ.
Att personal bildar bolag och får avtal med kommunen är en annan hörnsten i borgarnas privatiseringspolitik.
Därför läggs nu mycket resurser på att informera personalen om hur man gör en så kallad avknoppning.
Erfarenheten från tidigare avknoppningar visar dock att ett personalkooperativ sällan klarar sig i längden. Så många stora bolag har växt fram, inte minst inom äldreomsorgen, att små personalägda bolag oftast blir utkonkurrerade nästa gång en upphandling görs.
Även när det gäller nedläggningen av Ceremonien sätter stadsdelsnämnden sitt hopp till privata alternativ. Dessa ska nu få fram de nya platser som de boende på Ceremonien nu måste flytta till. Och här lär inte avknoppning vara någon lösning, eftersom ett personalkooperativ knappast kan få fram de pengar som en renovering av lokalerna skulle kräva.
Kampen mot privatisering är inte minst en kamp för kvalitet inom vård och omsorg och det visar debatten i Bromma att allt fler har insett.
Cissi Lamke