Efter Stockholmsbörsens och de asiatiska börsernas ännu större ras på måndagen och natten mot tisdag följde en dag av dramatiska svängningar både i Stockholm och övriga Europa från ren och skär panik till svajig rekyl.Börskrisen markerar inledningen till en recession, som snart lär spridas runt världen och fördjupa de antikapitalistiska stämningarna.
”Panik”, ”kaos” och ”crazy” var flitigt använda uttryck av stressade börsanalytiker innan en dramatisk räntesänkning med 0,75 procent av USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) strax innan USA-börserna öppnade igen på tisdagen efter att ha hållit stängt under måndagen, på grund av Martin Luther King-dagen. Det svajiga glädjeskutt detta framkallade i Europa visade sig dock bara räcka till en dämpning av raset på USA-börserna.
Veckan innan hade präglats av kanande USA-börser under intryck av en tilltagande kris i USA:s största banker samtidigt med tecken på en kraftigt bromsad tillväxt och alltmer vitt spridda bedömningar att USA antingen redan var i recession eller på väg in i en, vilket också skulle leda till en global konjunkturnedgång.
Krispaket utan effekt
Den tilltagande krisstämningen var så stark att det stimulanspaket på nästan 150 miljarder dollar som USA:s president George Bush presenterade på fredagen inte fick någon märkbar effekt alls, utan allmänt avfärdades som ”alltför litet, alltför sent”.Att Fed därefter på ett extrainsatt krismöte innan USA-börsernas öppnande på tisdagen sänkte räntan med så mycket som 0,75 procent är ytterst ovanligt. Åtgärden motiverades av räntekommittén med ”en försvagning av de ekonomiska utsikterna”, ”ökande nedåtrisker”, ”sämre förhållanden på de bredare kreditmarknaderna” och ”en fördjupning av nedgången på husmarknaden liksom en viss försvagning av arbetsmarknaden”. Men inte heller Feds ingripande lyckades omedelbart hindra ett fortsatt börsfall i USA.
– Först nu ramlar poletten ned, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist, som menar att den kraftiga räntesänkningen är en bekräftelse på att amerikansk ekonomi är i ett allvarligt tillstånd (ekonominyheterna. se).
Även om Fed hoppas på att spänningarna på penningmarknaden därmed lättats en aning fortsätter husmarknaden att försvagas. Samtidigt upptäcks allt fler svaga kreditmarknader, som till exempel för ”monoliners”, företag som försäkrar krediter, till exempel till USA:s många skuldsatta kommuner.
Men inte bara i USA. Den amerikanska bolånekrisen har, som Swedbank uttrycker det, ”muterat från en likviditetskris till en global kreditmarknadskris”.
Stockholmsbörsen, som under intryck av den finansiella krisen på USA:s bolånemarknad föll med 7 procent under helåret 2007, hade till och med i måndags fallit med ytterligare 15 procent sedan årsskiftet 2008.
”Negativa nyheter”
”Finansoro, recession i USA och hög svensk inflation: Vi är inne i en period där negativa nyheter är i dominans”, heter det i en av årets första svenska konjunkturprognoser, från Swedbank. Trots att banken förutser både dämpad nettoexport och därför även avtagande investeringstakt revideras inte prognosen på en BNP-tillväxt 2008 ner med mer än 0,9 procent, från 3,1 till 2,2 procent.Swedbanks prognos, liksom Anders Borgs ännu mer aningslösa förhoppningar, bygger på det allt mindre sannolika antagandet att USA:s konjunktursvacka varken blir djup eller långvarig. En kortvarig global avmattning skulle då kunna överbryggas av en fortsatt stark konsumtion i Sverige, som i sin tur stöds av en relativt kraftigt ökad sysselsättning och köpkraft de två senaste åren, även om denna utveckling nu dämpas.
Att krisen troligen får värre konsekvenser än så får både SE-banken och andra spekulanter att förutspå räntesänkningar även i Sverige, där Riksbanken hittills mest har talat om fler räntehöjningar på grund av en inflationstakt på över tre procent.
Nyckelfrågan även för Sveriges ekonomi är hur mycket tillväxten i till exempel Europa, Asien och Ryssland påverkas. IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn säger att den globala ekonomiska situationen är ”allvarlig” och att alla länder kommer att lida av en nedgång i USA. Enligt den legendariske dollarmiljardären och valutaspekulanten George Soros står världen inför den allvarligaste finansiella krisen sedan andra världskriget.
Den svenska exporttillväxten, som började mattas av redan våren 2007, påverkas också negativt av att dollarpriset har fallit gentemot kronan (liksom mot euron). Det gäller särskilt branscher som skog, kemi och läkemedel.
Sprängda livlinor
Som brittiska The Economist konstaterar har flera förmodade livlinor för världsekonomin nu sprängts eller ifrågasatts.För det första att Fed skulle ha kraft att hejda både marknadens ras och en ekonomisk nedgång i USA.
För det andra att resten av världen och särskilt Asien skulle kunna överta bördan att upprätthålla en global tillväxt. För det tredje att storföretagens vinster därigenom skulle kunna upprätthållas.
Flera ”bubblor” väntar på att spricka även i till exempel Kina, i vissa fall kanske redan innan sommarens OS. Tidigt på tisdagen stoppades till exempel handeln i Shanghai i Bank of China, som väntades flagga för omfattande förluster till följd av bolånekrisen i USA.
Den börskris som snart kan komma att följas av en global konjunkturnedgång kommer oundvikligen också att få stora ekonomiska, sociala och politiska konsekvenser även i Sverige.
Den snabbt ökande sysselsättningen, som redan bromsas upp, kan relativt snart följas av nya krisstämningar och varsel om uppsägningar i stora företag. Därmed lär de fulla konsekvenserna av den försämrade a-kassan, massavhoppen från denna och den försämrade sjukförsäkringen bli ännu mer uppenbara. Därmed kan också de kommuner som äntligen vänt röda siffror till svarta snart få se sina kostnader för socialbidragen skena mer än någonsin.
Den redan hatade regeringen Reinfeldt lär inte bli populärare av att den marknad som enligt regeringen är bäst lämpad att sköta allt, inklusive all tidigare verksamhet i stat, landsting och kommuner, går mot djup kris. Motståndet mot regeringens nyliberala extremism kan nu fördjupas med ökad antikapitalism.
Aktiesparandet har redan rasat i popularitet. Sedan toppen 2002, då Telia börsnoterades, är det 400 000 färre som äger aktier.
Aktier blir förlorare
I takt med att världens börser rasar eroderar också värdet av de nya aktiebaserade pensionsfonderna. Hur mycket kan inte PPM säga förrän i nästa månadsrapport. Men Morningstar.se, som PPM:s pressekreterare hänvisar Offensiv till för global aktiestatistik, publicerar en artikel med rubriken ”Aktier kan bli framtidens förlorare”.Även intresset att ta stora lån för att köpa en villa eller bostadsrätt kan snabbt falna.
Nu kan också i varje fall delar av regeringens och finansmarknadsministern Mats Odells planer på att sälja ut statliga bolag snabbt fällas i marknadens storm.
– Det är alldeles uppenbart att det är fel tidpunkt att sälja banker, tvingades Odell medge i en intervju i Dagens Eko på tisdagen.
Enligt nyhetsbyrån Direkt är det inte längre lika aktuellt för regeringen att snabbt sälja statens andel av Nordea, SBAB, Telia Sonera eller Vasakronan, medan förberedelserna för vårens utförsäljning av kassakon Vin & Sprit fortsätter.
Allt detta ökar möjligheten att det motstånd som redan sker mot utförsäljningen av allmännyttans hyresrätter också vidgas även mot alla andra slags privatiseringar: vård, skola, omsorg, apotek o s v.
Redan nu måste siktet ställas in på fler samlande aktioner som den 16 september, när riksdagen öppnas två år efter regeringens tillträde, som kan kulminera i nya och ännu mycket större och landsomfattande fackliga och politiska massprotester än den som genomfördes den 18 september i höstas.
Arne Johansson
