Bort med de parasitära ”wellness”-bolagen

av Åsa V Karlsson // Artikel i Offensiv

Hela världen ändras på grund av pandemin. För allt fler har det blivit tydligt att kapitalismens gamla ”sanningar” inte håller och man litar allt mindre på etablissemangets löften eller statens välfärdsinstitutioner. Det är ett förvirringens slagfält där olika maktblock och stora kapitalistiska intressen försöker förvirra, locka och lura oss att glömma, få oss att tro på dem igen. Det kanske inte blir så lätt.

I Europabarometern där invånarna i de 27 EU-länderna har fått rangordna de tre viktigaste områden som Europaparlamentet borde prioritera kommer klimatet på första plats med ”åtgärder för att bekämpa fattigdom och socialt utanförskap” som tvåa.
I Sverige är vi 2 miljoner som arbetar med våra kroppar. Av alla arbetare är det 32 procent som har hälsoproblem orsakat av arbetet, motsvarande 1,6 miljoner (Arbetet 11.2021). 
Att ha ett rörligt arbete borde vara positivt för hälsan och forskare var förbryllade tills de insåg att faktorer som skiftarbete, nattarbete, stress, tunga lyft och låg lön samt mycket ansvar men lite inflytande istället ledde till att många tvingas äta värktabletter varje dag, att stå ut med kroppar som värker, blir utslitna och inte kan arbeta till pension.
I Arbetsmiljöverkets senaste rapport, Arbetsorsakade besvär 2020, säger nästan varannan ung person att de känner oro och ångest på grund av jobbet, 49 procent mellan 16 och 29 år. I alla åldersgrupper är siffran 45 procent. Dessutom uppger nästan en tredjedel av de unga att de har symtom som ”pekar mot depression eller utmattningssyndrom”.

I takt med att inkomstskillnaderna ökar, och i takt med att vi inte längre kan lita på välfärden på grund av den nyliberala uppstyckningen av den, ser vi nu följdverkningar som skär rakt in i människors liv och död.
Så allvarligt är läget att livslängden nu sjunker för arbetarkvinnor med kort utbildning. Sedan 1980-talet har låginkomsttagare fått markanta försämringar. Högre arbetsbelastning, fler osäkra anställningar och påtvingat deltidsarbete. Kvinnor har också drabbats indirekt av försämrade välfärdstjänster eftersom det är främst kvinnorna som kompenserar när välfärdsresurserna brister. De värnar om sina barn och sina föräldrar medan stressen ökar.
Medelklasskvinnor har inte samma problem, eftersom de genom rutbidrag och högre inkomster kan köpa de tjänster som den generella välfärden inte längre erbjuder. För höginkomsttagare är det viktigare att snabbt kunna maximera den egna inkomsten, enligt liberala och konservativa partiers fabler om att låga skatter och större skillnader är bra för alla.

Normen i samhället är att man ska kunna konsumera. Vi konsumerar oss till en identitet.
Arbetarklassen är ett kollektiv. Mainstreammedia och väldigt starka krafter har försökt hindra oss från att känna oss som ett kollektiv, då det är ett hot mot det rådande systemet om man börjar kräva sin rätt. Vi pumpas att tro att vi alla är medelklass.
När Sifo gjorde en undersökning om hur mycket vi vistas i naturen blev det tydligt att klyftorna istället är djupa. Höginkomsttagare, med en hushållsinkomst på över 700,000 kronor per år, har ökat sitt naturintag mest under 2020 jämfört med 2019; 46 procent jämfört med 27 procent bland dem som bodde i ett hushåll med inkomster under 250,000 per år. 
18 procent i den senare gruppen är aldrig eller mindre än varannan månad ute i naturen. 20 procent av unga är aldrig ute i naturen.

Wellnessindustrin är ett tydligt exempel på hur kapitalismen behöver klassklyftor. De som redan mår rätt så bra erbjuds skräddarsydda wellnessprodukter, tjänster, resor, med mera. Allt individuellt anpassat och rejält dyrt.
Wellnessindustrin och influencers på sociala medier bidrar på ett (ofta) negativt sätt med olika konspirationsteorier och mer eller mindre skadliga produkter och idéer. Ett känt exempel är skådisen Gwyneth Paltrow, som byggt ett wellness-imperium i mångmiljonklassen baserat på new-age-hälsoflum, dyra produkter som ska få främst rika kvinnor att köpa sig lyckliga, farliga kostråd och egna ”experter” som säger att HIV inte leder till aids, att cancer botas med sellerijuice och att hälsoplåster med inbyggda vibrationer från gregorianska munkars sång helar. 
Wellnessföretag är rovdjur som utnyttjar den oro och desperation som existerar. Branchen är i princip oreglerad. Dagligen ser vi annonser som erbjuder just mig, just den unika individen med unika behov, mål och förutsättningar en optimal, personlig handlingsplan. Wellnessdoktorer utan licens berättar hur vi är osynkade eftersom vår DNA kommer från en tid före jordbruket, före utarmad jord och miljöförstöringar. 

Wellnessindustrin förmedlar budskapet att de bryr sig om mig, lyssnar på mig. Att jag är speciell och unik med helt unika problem och behov. Men när de också presenterar pseudovetenskap och säger att kristaller botar cancer går de hand i hand med anti-vaxxers och hela konspirationsrörelsen.
Såklart mår vi allt sämre i detta brutala, slitsamma samhälle som kapitalismen byggt upp. Wellnessindustrin försöker exploatera oss och splittrar samtidigt. Kroniska sjukdomar och kvinnors hälsa är enorma problem som främst drabbar fattiga, invandrare och flyktingar, där lösningen ligger i upprustad välfärd, en omfördelning från rika till fattiga, sex timmars arbetsdag och andra sociala insatser.
Släng ut privata kaosbolag och parasiter från välfärden!