BRÅ bortser från kön, ålder & klass

Till sist uppfyllde BRÅ (Brottsförebyggande rådet) rasisthögerns önskningar och konstaterade att utrikes födda och barn till utrikes födda oftare misstänks för brott.

PER-ÅKE WESTERLUND

Effekten av rapporten blir att misstänkliggöra en stor del av landets befolkning, i synnerhet boende i förorterna. 

”Det är svårt att säga vad överrepresentationen beror på. Att kunna ge förklaringar har inte varit huvudsyftet med den här rapporten”, kommenterade enhetschefen på BRÅ, David Shannon. Så, syftet var alltså inte att hitta förklaringar eller åtgärder, utan enbart att peka ut en grupptillhörighet hos brottsmisstänkta.

Några fakta sätter rapportens siffror i proportion:

• 2018 utdömdes 60 565 beslut i domstol. Därutöver fick 30 380 respektive 10 240 strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse, vilket är domar utan att det går till åtal. Totalt blir det 101 185 straff som böter eller fängelse. Samma år misstänktes 180 770 för brott. Misstanke om brott, som BRÅ-rapporten redovisar, ledde alltså till lagföringsbeslut i 55 procent av fallen.
• En rapport på närmare 400 sidor från utredningen Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering (2006) konstaterar ”att diskriminering mot personer med invandrarbakgrund förekommer i en rad områden inom rättsväsendet, från polisens ingripande till domstolarnas praxis.” Det betyder att både misstankar och beslut i domstolar färgas av diskriminering och rasism. Många kan också vittna om hur ofta de utan orsak stoppats av polisen.
• En av de viktigaste faktorerna bakom överrepresentation är kön. Av de 180 770 som misstänktes för brott 2018 var 143 754 män. Det vill säga, män var 3,7 gånger oftare misstänkta för brott än kvinnor.
• De 180 770 som misstänktes för brott 2018 utgjorde 1,7 procent av landets befolkning.

I den nya BRÅ-rapporten om brott 2007-2018 konstateras också att andelen som misstänks för brott minskat i alla grupper (personer med två svenskfödda föräldrar, de med en förälder född utomlands, två föräldrar födda utomlands eller som själva är utlandsfödda.)

Det som fått mest rubriker från rapporten är att medan 3,2 procent av personer med två föräldrar som fötts i Sverige misstänkts för brott, gäller det för 5,9 procent med en förälder född utomlands, 10,2 procent med två utrikesfödda föräldrar och 8 procent av dem som själva är utrikesfödda. I samtliga fall är andelen omkring tre gånger högre bland män.

Medan BRÅ avstår från att försöka ge några förklaringar finns ändå ledtrådar i utredningen. När kön, ålder, inkomst, utbildning och boende vägs in minskar vad BRÅ kallar överrisken att misstänkas för brott drastiskt. Till exempel från 3,2 gånger högre risk till 1,7 gånger bland dem som fötts i Sverige och har utrikesfödda föräldrar. Den så kallade överrisken har inte ökat mellan 2007 och 2018, och i gruppen utlandsfödda har den minskat.

Till det ska läggas att en stor del av dem som i utredningen tillhör gruppen med två föräldrar i Sverige är över 65 år (en femtedel av landets befolkning), en grupp med betydligt färre som misstänks för brott.

Några sansade och kunniga röster har pekat på att rapporten inte innehåller några nyheter. Kriminologiprofessorn Olof Bäckman på Stockholms universitet ledde en stor utredning som presenterades 2020, om invandrare och brott från 1970-talet till 2017. Han pekar på överrepresentationen bland män, unga personer, boende i ”utanförskapsområden”, mental ohälsa bland föräldrar och sannolikheten att stoppas av polisen. Om inkomster säger han ”När vi tittade på de riktigt fattiga grupperna försvann skillnaderna nästan helt och hållet” mellan de med svenskfödda föräldrar och utlandsfödda (TT 210825). Hela utredningen ger en mycket tydligare bakgrund till diskussionen om brottslighet och invandring.

BRÅ pekar särskilt ut dem som fötts i Sverige med två utlandsfödda föräldrar. I DN kommenteras det av Anders Wetterberg, chef för Fältassistenterna i Angered i Göteborg: ”Om man upplever sig stå utanför samhället, så kanske samhällets regler och värderingar minskar en aning i betydelse också.” Han menar att rapporten utan sammanhang ”blir som en partsinlaga för främlingsfientlighet”.

Flera andra har understrukit att invandrare är mer ”överrepresenterade” i många arbetaryrken och till exempel inom vården, liksom när det gäller låga löner, trångboddhet och ohälsa.

Rapporten måste också ses mot bakgrund av de blåbruna partiernas upptrappade rasistiska uttalanden, som när Ulf Kristersson (M) talade om invandrare som ”en belastning”. Men till och med BRÅ-utredningen har svårt att argumentera att ”kultur” är en orsak till brottsligheten. Inte heller hittar BRÅ ett samband mellan ökad flyktinginvandring och ökad brottslighet.

Kriminalitet och brottslighet är naturligtvis viktiga frågor med många som oroas av skjutningar med mera. Men det är en diskussion inte om invandring, utan om samhällsutvecklingen. Den stora nedmonteringen av välfärden, de ökade klyftorna, arbetarrörelsens försvagning, kapitalistisk globalisering med krig och klimatförstöring följt av större oro för framtiden, med mera. En utveckling som beslutats och applåderats av exakt samma politiker som hetsar mot invandrare.

De som verkligen agerat mot brottsligheten är gräsrotsorganisationer och boende i förorterna. I Husby (läs mer: Spiral av våld och död i förorternas gängkrig) , Hammarkullen, Lövgärdet, Jordbro och andra förorter har boende manifesterat mot våldet, för ökad trygghet och upprustning av förorterna. Det har handlat om krav på stopp för våld, skjutningar och droghandel kombinerat med behovet av satsningar på arbete, bostäder, skola, fritidsgårdar och sociala insatser. ■