av Marcus Kollbrunner, LSR (ISA i Brasilien) // Artikel i Offensiv
Den 15 november hölls lokalvalets första valomgång i mer än 5 500 städer (kommuner). I valet gick det dåligt för de kandidater som stöddes av landets reaktionäre president Bolsonaro.
Valets stora överraskning var att vänsterpartiet PSOL:s kandidat Guilherme Boulos i borgmästarvalet i landets största stad São Paulo fick 20 procent av rösterna och därmed gick vidare till valets andra omgång nu på söndag.
Som i fallet med USA-valet och Trumps nederlag försöker borgerliga kommentatorer och media utmåla valet som en återgång till det ”normala” och att den mer traditionella ”center-högern” börja återta kontrollen av politiken i landet.
Men Brasilien är fortfarande i en djup social kris och polarisering, vilket inte ger någon grund för ”normalisering”.
Även om smittspridningen av covid-19 har gått tillbaka något efter en lång första våg har antalet smittade, inlagda på intensivvård och avlidna åter börjat öka i stora delar av landet.
Ekonomin har delvis återhämtat sig efter det kraftiga fallet under andra kvartalet, men arbetslösheten är ännu rekordhög. Dessutom mattas återhämtningen av när det tillfälliga bidrag som har gått till en tredjedel av befolkningen nu minskas till hälften för att helt tas bort vid årets slut.
År 2020 har också präglats av klimatförändringarnas effekter, med rekordhöga temperaturer på många håll och rekordmånga skogsbränder, vilka hänger ihop med skogsskövlingen av inte bara Amazonas regnskog, utan också av världens största våtmark, Brasiliens Pantanal, och savannskogen Cerrado.
Rasismen och våldet fortsätter att vara ett ständigt hot. I förra veckan slogs och kvävdes João Alberto Silveira Freitas till döds av två säkerhetsvakter i ett snabbköp i landets södra del, vilket lett till protester runt om i landet.
Våldet präglade även själva valrörelsen. Minst femton kandidater dödades under valkampanjen runt om i landet, medan tiotals andra med livet i behåll kom undan attentat.
I valets början försökte Bolsonaro att hålla sig borta. Innan valet hade han misslyckats att bilda ett nytt parti, och efter att ha brutit med det parti han gick in i valkampanjen med splittrades hans bas upp i en mängd partier.
I valets slutskede ändrade Bolsonaro sin hållning och började kampanja för de 59 kandidater han stödde, men bara 13 av dem vann.
Av de 78 kandidater som använde namnet ”Bolsonaro” som efternamn i valet lyckades bara hans son Carlos, den ende som verkligen heter Bolsonaro, att bli vald. Carlos Bolsonaro tappade dock en tredjedel av sina röster och förstaplatsen i Rio de Janeiro gick till PSOL:s Tarcísio Motta.
Valet i São Paulo blev Bolsonaros största nederlag och i opinionsmätningarna har stödet till honom i landets största stad rasat till 25 procent.
PSOL, det breda vänsterpartiet som LSR (ISA i Brasilien) deltar i, gjorde framsteg i valet. I São Paulo kom partiets kandidat, Guilherme Boulos, på andra plats med 20 procent (1 miljon röster) och gick vidare till den andra valomgången nu på söndag.
Boulos kommer från MTST (de tak/bostadslösa arbetarnas rörelse), den sociala rörelsen som har varit tongivande i de senaste årens motstånd mot högerregeringar. Hans vicekandidat är veteranen Luiza Erundina, 85 år. Luiza Erundina var socialdemokratiska PT:s första borgmästare i São Paulo 1989-93. Hon gick med i PSOL 2016 och många minns de många sociala projekt som hon genomförde under sitt styre.
Boulos och Erundina kommer att ställas mot Bruno Covas från PSDB, som under de senaste årtiondena varit elitens viktigaste regeringsbärande parti. PSDB har dock gått tillbaka och tappade en tredjedel av sina borgmästarplatser i detta val, så valet i São Paulo är av avgörande betydelse för partiet.
Andra valomgången blir en tuff kamp. PSDB har makt, apparat och mycket pengar, men PSOL:s kandidater har stöd av gräsrötter och alla vänster och center-vänsterpartier.
I valet ökade PSOL från 53 till totalt 88 mandat i landets kommunfullmäktigen. Störst var framgången i São Paulo, där partiet gick från två till sex fullmäktigeledamöter och kom på tredje plats. Bakom dessa framgångar finns partiets starka förankring bland svarta kvinnor. I São Paulo var 12 av de 14 kandidater som fick flest röster kvinnor. Flest röster fick en svart transkvinna, Erika Hilton som blev den första transkvinnan att väljas i São Paulo. I landet som helhet blev totalt fyra transkvinnor som kandiderade för PSOL valda, bland dem Linda Brasil, som kom på första plats i Aracaju, delstatshuvudstad i Sergipe (första valda transpersonen även där).
Det gick också bra för Victor Valera i Natal (delstatshuvudstaden i Rio Grande do Norte) och Maria Clara i São Paulo som var LSR:s två prioriterade kandidaturer i valet.
Nu är det full fart som gäller fram till andra valomgången på söndag. Förutom att kämpa för segrar i São Paulo och Belém, som skulle lyfta PSOL till en helt annan nivå, är uppgiften att förbereda för en stormig period framöver.
Bolsonarohögern är försvagad, men ännu inte uträknad, och den traditionella högern kommer att fortsätta sina attacker. PSOL har nu chansen att stärka sig som en representant för motståndet och för ett socialistiskt alternativ, samtidigt som partiet kommer att hamna under ett enormt tryck från hela etablissemanget om man vinner valet i São Paulo.
2020 har varit en stor utmaning – men 2021 kan bli ännu större.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.