”Brisen kan bli till storm”

I slutet av april höjde Riksbanken styrräntan på med 0,5 procentenheter till 3,5 procent, den högsta sedan 2008. Samtidigt signalerade Riksbanken ytterligare räntehöjningar i juni och september. Räntehöjningen innebär ännu en skärpning av den förödande åtstramningspolitik som den blåbruna regeringen bedriver.

Sedan i april har Riksbanken höjt styrräntan mycket snabbt, från noll till 3,5 procent, men inflationen förblir hög.
Inflationstakten enligt KPI var 10,6 procent i mars i år. I mars förra året låg den på 6 procent. Priserna stiger också mest på nödvändiga varor, inte minst mat.
Inte heller har räntehöjningarna hejdat kronfallet, och den svaga kronan är en orsak till att inflationen i Sverige är högre än i många andra länder.
Däremot har räntehöjningarna bidragit till en förvärrad levnadskostnadskris och ett fördjupat krisförlopp samt gett bankerna ”gratispengar” och rekordvinster.

Den svenska ekonomin bromsar nu snabbt in, även om fallet dämpas av att ekonomin ännu är tudelad.
Hushållens konsumtion, som varit en av ekonomins viktigaste tillväxtmotorer, sjunker och backar i år, vilket inte skedde under den så kallade finanskrisen. Samtidigt blir välfärdskrisen allt mer akut, och byggandet – en annan tillväxtmotor – har helt stannat av.
Hittills har reallönerna sjunkit med 6,5 procent, ett historiskt fall, som inte hämtas igen med de urusla löneavtal som har slutits. För hushållen är 2023 ett förlorat år.

Även kommuner och regioner drabbas hårt när kostnaderna och räntorna ökar, samtidigt som skatteintäkterna dämpas av att arbetslösheten ökar i år. De blåbrunas vårbudget var en katastrof för inte minst skolan, som behövde ett tillskott på 12 miljarder kronor men fick noll kronor.
”För bostadsbyggandet, som började sjunka redan under fjolåret, kommer nedgången att accelerera i år. Fallande bostadspriser, stigande räntor, ökade byggkostnader, minskad real disponibel inkomst samt ett avvecklat investeringsstöd driver nedgången av bostadsbyggandet i år. Sammantaget kommer nybyggnadsinvesteringarna att minska kraftigt i år (minus 42 procent) och de fortsätter att falla under 2024”, skriver Byggföretagen i senaste prognos.
Inte sedan 1990-talets svåra kris har byggandet fallit så snabbt och så mycket som nu.
”Två tuffa år väntar svensk ekonomi i takt med att den höga inflationen urholkar köpkraften och räntehöjningarna slår igenom helt. Vi förväntar oss att BNP faller med drygt 1 procent i år och växer med låga 0,3 procent nästa år. Detta är sämre utsikter än i förra prognosen, vilket beror på att hushållens konsumtion försvagas mer än väntat samtidigt som exportutvecklingen dämpas mer i spåren av en lägre tillväxt i euroområdet”, skriver Swedbank i en färsk prognos daterad den 25 april och förutser ”en mer utdragen nedgång”.
Många chocker hotar också den globala ekonomin, och den ”nuvarande brisen kan snabbt bli till storm”, varnar Swedbank.

Arbetarna och de sämst ställda ska inte betala den kris som det kapitalistiska systemet har orsakat. Men krisen och högerpolitiken börjar också möta motstånd samt slår också mot de blåbruna.
Skolpersonalens demonstrationer i Stockholm, Göteborg och Umeå i maj är exempel att följa.
Efter den ”vilda” strejken på pendeln har Seko som första fackförbund i årets avtalsörelse vågat varsla om strejk. Tandsköterskornas löneuppror är ett annat uttryck på att missnöjet också har börjat uttryckas i en vilja att ta kamp.
Det är sådana politiska vårtecken som det behövs mer av. ■