Bryt budgeten, inte eleverna

av Sigbritt Herbert // Artikel i Offensiv

De senaste Pisaresultaten är ingen upplyftande historia för svensk del. Skillnaden mellan låg- och högpresterande elever ökar. Därför är det upplyftande att läsa om Malin Rimmö, rektor vid Hansåkerskolan i jämtländska Stugun. När hon fick den senaste budgeten fick hon nog.

–Årets budget utgick bland annat från att ingen i personalen någonsin skulle bli sjuk och att ingen elev skulle behöva något extra stöd, säger hon till den fackliga tidningen Vi Lärare.
Med den utgångspunkten hamnade hon i ett bryderi: skulle hon följa skollagen och ge varje elev vad den behövde, eller skulle hon följa budgeten?
Hon valde att följa skollagen. Att följa budgeten skulle innebära att personalstyrkan skars ned. En nedskuren personalstyrka skulle innebära att elever med särskilda behov skulle lämnas i sticket och därmed tappa ännu mer i förhållande till högpresterande elever.

Den politiska majoriteten i Ragunda kommun, där Stugun ligger, består av C, M, KD och ett lokalt missnöjesparti, med stöd av SD. Kommunalrådet Lennart Raswill, C, säger till P4 Jämtland att kommunen har tillsatt de resurser som kommunen kan och klarar av, och ”då ingår i uppdraget att anpassa verksamheten till de ekonomiska medel som finns.” Men Malin Rimmö säger att:
– Skollagen säger att vi ska tillhandahålla stöd till de elever som behöver, vi ska jobba med arbetsmiljön och det kräver en personaltäthet som är god.

Lennart Raswill säger till Jämtlands tidning att Malin Rimmös agerande är osolidariskt mot alla som följer budgeten. Malin Rimmö själv säger till tidningen Vi Lärare att hon tycker att fler rektorer ska följa hennes exempel. Hon har ett starkt stöd bland personalen vid skolan och även hos övriga rektorer i kommunen. Hon säger att det stödet är av stor betydelse.
Hon har inga planer på att sluta följa skollagen.
– Följer jag budgeten som är satt för mig, då kommer vissa elever att vara utan stöd. Skulle jag följa den skulle jag behöva kapa mellan två till fyra tjänster, säger hon till Länstidningen i Östersund.
På en liten skola som Hansåkerskolan betyder två till fyra tjänster mycket.

Ragunda kommun är en av Sveriges befolkningsmässigt minsta kommuner med cirka 5 000 invånare. Som så många glesbygdskommuner har man problem med utflyttning, en åldrande befolkning och långa avstånd. Skatteunderlaget är litet. För skolans del betyder det små skolor och många skolskjutselever. Det är också många elever som kommer från studieovana hem.
Malin Rimmö säger till tidningen Skolledaren att:
– Skolan måste få kosta. Det står tydligt i skollagen att huvudmannen ska fördela resurser efter elevernas förutsättningar och behov. Det behöver många huvudmän leva upp till. (…) Det är dags att professionen blir lyssnad till.
Professionen i det här fallet är lärare och skolledare. Där har Malin Rimmö stort stöd. Från kommunledningen har hon inte samma stöd. Hon har blivit kallad till sin chef och fått en erinran. Det mest graverande var att hon hade uttalat sig i media.
– Jag höll inte budgeten året innan heller, men pratade inte om det och då hände inget från kommunstyrelsens sida”, säger hon till Vi Lärare och fortsätter:
– Jag har sagt till kommunstyrelsen att jag vill ha det svart på vitt; att jag får bryta mot skollagen. Jag vill ha ett intyg från kommunstyrelsen där de säger att ”Det är okej Malin. Det är viktigare att du har budgeten i balans än att du ger eleverna stöd. Att skollagen inte gäller i Ragunda.”

Tidningen Vi Lärare har utnämnt henne till hela Sveriges rebellrektor. Det behövs en rebell – det skulle behövas flera om Sverige ska få en någorlunda likvärdig skola.
Det finns skolledare runt om i landet som ser upp till Malin Rimmö och som skulle vilja göra som hon, men vet att man då riskerar sin anställning och att bli utbytt mot ”någon annan som kanske kommer att ta hand om eleverna och personalen sämre” (rektor Klas Almer i Halmstad enligt Vi Lärare).
Ska Sverige lyckas bättre i Pisamätningarna i framtiden krävs det fler rebellrektorer, men framför allt om landets skolor ska bli likvärdiga, arbetsmiljön förbättras och alla elever ses krävs det rebell-lärare, -rektorer, -elever, -övrig personal, -övriga välfärdsanställda – ja, ett rebelluppror för rättvisa och mer resurser.