Bubblar av protester för välfärden

av Robert Bielecki // Artikel i Offensiv

Den 12 september anordnar Kommunal demonstrationer för välfärden runtom i landet. Det kommer samtidigt som även Förskoleupproret har manat till nya protester mot nedskärningarna. Kan det bli början på en ny vår under hösten av stormiga protester?

Att det behövs ett stopp på nedskärningarna är tydligt. Under året har över 2 000 av Kommunals medlemmar verksamma inom skolan blivit av med sina jobb – elevassistenter, barnskötare och lärarassistenter.

Sveriges Lärare larmar om att de nedskärningar som stundar är de värsta sedan 1990-talskrisen, då Sverige slog ”världsrekord i budgetsanering”, som den pompöse statsministern Göran Persson (S) proklamerade (han var också en huvudarkitekt i att iscensätta kommunaliseringen av skolan under sin tid som skolminister 1989-1991, något som blev en katastrof för bland annat likvärdigheten inom skolan).
Var tionde (!) förskola kan läggas ner och omkring 6 000 tjänster försvinna. Detta istället för att ta tillfället i akt att nu minska barngruppernas storlekar och öka personaltätheten när barnkullarna spås bli mindre under de kommande åren.
Vi verksamma inom skolvärlden går på knäna – välfärdsslakt för att upprätthålla bankvinster, groteskt höga aktieutdelningar och storsatsning på militarism, batongpolitik och repressiva åtgärder i samhället i stort är recept för total kollaps.
Och precis som Kommunal påpekar i sin uppmaning till att delta i protester den 12 september för välfärden: det finns resurser. ”Det var tydligt när det inte var några som helst problem att satsa på försvaret och Natointräde”. De skriver vidare:

”I alltför många år har välfärdsarbetare fått höra att vi gör ett jättebra jobb, men att det är omöjligt att satsa på oss för att det saknas resurser. Det är vi som håller ihop Sverige, gör vårt land tryggt och bygger motståndskraft inför kriser. Och när våra verksamheter skärs ner försvinner tryggheten bit för bit. Mångåriga besparingar har tagit ut sin rätt på förskolor, äldreboenden, skolor och fritids över hela landet. Underbemanning och stress gör inte Sverige tryggare.”

Manifestationerna den 12 september (se tid och plats i kampkalendern) är ett bra första steg, även om det är synd att de hålls på en vardag under arbetstid då de flesta av oss som jobbar inom välfärden inte kan närvara. Förhoppningsvis kan de många protester som nu planeras få spridning och stöd för att blomma ut till verkliga kamprörelser som kopplar an till andra fack, organisationer och kampanjer.
Att Sveriges Lärare också planerar protester mot skolnedskärningar är bra, men nu måste Kommunal och Sveriges Lärare – samt Vårdförbundet och andra fack inom välfärden – gå samman och bygga till en slags ”vredens dag” mot nedskärningarna, som snabbt skulle få massivt stöd.■