Budgeten: Ingen kompensation för matprischocken

av Mattias Bernhardsson // Artikel i Offensiv

Medan Sveriges miljardärer har fördubblat sina förmögenheter på bara två år upplever de flesta arbetare reallönesänkningar. Prisökningar på mat, kollektivtrafik, el och hyror pressar allt fler arbetarhushåll, barnfamiljer och pensionärer till en tillvaro på marginalen. Allt fler söker sig till hjälporganisationer. Men i den socialdemokratiska regeringens budget saknas kompensation och stöd.

Under årets första kvartal gick matpriserna upp med 3,9 procent enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Sedan dess har de ökat ytterligare. Inflationstakten ökar dessutom, och flera prisökningar på mat väntas vara högre än inflationen. Enligt SCB landade KPIF (konsumentprisindex med fast ränta) – det vill säga förändringen från samma månad föregående år – i mars på 6,1 procent. Samma takt för februari låg på 4,5 procent.
I januari 2022 hade lönehushållen upp till 2 100 kronor mindre kvar att leva på efter att de nödvändiga utgifterna var betalda, jämfört med januari 2021 (Swedbank).

Stadsmissionen, Frälsningsarmén och Mathjälpen rapporterar om ett ökat tryck och fler behövande. Men i regeringens budget lyser hjälpen med sin frånvaro. Från att ha pumpat ut hundratals miljarder kronor i stöd till storföretag under pandemin (vilket inte hindrade dem från att göra stora aktieutdelningar) väljer den socialdemokratiska regeringen nu att prioritera militären framför barnfamiljer.
Den rekordstora budgetökningen sägs vara till ”försvaret”, vilket låter bättre i allmänhetens öron, men i verkligheten är Försvarsmakten idag uteslutande en insatsarmé som skickats för att strida i andra länder (som i Irak, Afghanistan och Libyen, där situationen har förvärrats av interventioner).
Vissa grupper får en viss lättning i budgeten.
4,2 miljarder kronor i garantitillägg till pensionärerna innebär i snitt 750 kronor extra i månaden, en välbehövlig lättnad, men långt ifrån tillräckligt om man drar av prisökningarna på mat, el, kollektivtrafik och hyror under de senaste åren samt vad som väntas öka ytterligare i år. Och bilisterna får sänkt skatt på drivmedel. Men resten då?
Aftonbladets Andreas Cervenka påtalar mycket riktigt att det i själva verket är ”en sparbudget”, då inflationen beräknas bli 4,6 procent 2022 medan statens utgifter endast ökar med 2,4 procent. ”Alltså i praktiken en minskning” med 25 miljarder kronor.

Priskrisen visar på behovet av en socialistisk politik.

Istället för sänkt skatt på drivmedel hade prischocken behövt mötas med borttagen moms på mat – vilket hade gynnat alla arbetare och pensionärer, med eller utan bil. Istället för nya miljarder till militären hade vi behövt höja barnbidraget för att kompensera barnfamiljerna.
I grunden behövs dock radikalare åtgärder. Priskrisen visar på behovet av en socialistisk politik.
De stora matjättarna höjer inte bara priser för att täcka deras högre kostnader, utan för att upprätthålla makabra privata vinster – om de stora livsmedelsföretagen övertogs i gemensam ägo utan vinstintresse skulle matpriserna kunna regleras.
Elprisökningarna är direkt kopplade till de privata bolagens vinstjakt – om elbolagen och elnäten återtogs i gemensam ägo skulle priserna kunna sänkas med 20-30 procent. Återtagande av bostäder i allmännyttan skulle kunna innebära sänkta hyror snarare än höjda.

De största prisökningarna i feb-mars var bland annat:
Matfett: 7,6 procent.
Mjölk/ost/ägg: 4,8 procent.
Frukt: 3,5 procent.

De största prisökningarna på enskilda matprodukter under de senaste 12 månaderna:
Tomater: 29,4 procent.
Päron: 24,8 procent.
Vitkål: 24,7 procent.
Färsk lax: 21,2 procent.