”Coronan avslöjat allt som gått fel”

Över 18 miljoner människor är bekräftat smittade av coronaviruset i världen och nära 700 000 har dött. Under de tre senaste månaderna har antalet smittade ökat fem gånger och antalet döda tredubblats.

I slutet av juli ökade antalet smittade under fem dagar med 1 miljon. Pandemin har nu inte ett eller två epicenter, utan flera; USA, Brasilien, Sydafrika och Indien. 

I allt fler länder har smittspridningen åter tagit fart och det står klart att det inte rör sig om enskilda kluster utan om en ny samhällsspridning, vilket fått regeringarna att svara med nya restriktioner och nedstängningar. 

Den australiska delstaten Victoria utfärdade nyligen katastrofläge efter att antalet smittade överstigit tidigare rekordsiffror. 

För bara några månader sedan ansågs Australien varit ett av de länder som lyckats bäst i sin smittbekämpning, men så fort samhället öppnades upp för att få fart på ekonomin igen följde en ny smittvåg. 

Coronakrisen är den värsta av de sex globala hälsokriser som Världshälsoorganisationen (WHO) hittills utlyst. 

Samtidigt är den globala ekonomin i sin djupaste kris någonsin. Under andra kvartalet i år krympte USA:s ekonomi med en tredjedel – det största raset i historien. 

Under samma kvartal krympte EU-ländernas ekonomi med en tiondel och i länder som Spanien var raset närmare 20 procent. På ett par månader har flera års ekonomisk återhämtning raderats ut och arbetslösheten har ökat till mardrömslika nivåer. 

Hunger och extrem fattigdom breder ut sig. Världen står nu på randen till en ny matkris, som ”utvecklas i en tid då antalet människor som upplever en akut otryggad livsmedelsförsörjning i världen redan har ökat med nästan 70 procent under de senaste fyra åren” (FN-organet WFP den 29 juni).

I slutet av året kan så många som 12 000 personer dö varje dag av hunger i spåren av covid-19, vilket kan bli fler än antalet människor som dör av själva viruset. 

”Covid-19 är droppen för miljoner människor som redan kämpar med effekterna av konflikt, klimatförändringar, ojämlikhet och ett icke-fungerande livsmedelssystem som lett till att miljontals arbetare och producenter lever i fattigdom. Samtidigt fortsätter personerna på toppen att göra vinster: åtta av de största mat- och dryckesföretagen har sedan januari betalat ut 18 miljarder dollar till aktieägare medan pandemin spridits över världen – det är tio gånger mer än vad som enligt FN behövs för att förhindra att människor går hungriga”, skrev Oxfam i en larmrapport som pub­li­ce­ra­des i juli.

De tusentals miljarder dollar som regeringarna, främst i Väst, spenderat för att dämpa den rådande krisens verkningar har främst kommit storföretag, banker och superrika spekulanter till del.

De pengar som pumpats in i ekominin har fungerat som smörjmedel för handeln med aktier och värdepapper som upplevt en ny uppgång samtidigt som den verkliga ekonomin rasat, vilket kastat nytt ljus över den ruttna kapitalismen och spätt på den ilska som länge funnits mot växande klassklyftor. Att regeringen dessutom med pandemin som en ursäkt vidtagit ytterligare åtgärder för att varaktigt inskränka demokratin har provocerat en ny våg av kamp runt om i världen.

”Coronan har satt ett förstoringsglas på allt som är fel med det här landet. Vi har nått dithän vi bara måste göra något. Vi tror bara inte på dom (de styrande) längre. Dom har ingen skam”, som en av de unga deltagarna i stora proteströrelse som skakar Israel sa till nyhetsbyrån AP i slutet av juli.

Trots pandemin och repression har människor gått ut på gatorna för att protestera och till listan över regimer som utmanats av massprotester kan nu även läggas diktaturen i Belarus. 

Inte minst den globala kamprörelse som inspirerats av Black Lives Matter i USA ger en bild av vad som väntar.

Coronapandemin har avslöjat kapitalismen och satt fokus på den förödelse som nyliberalismen orsakat samhället. I spåren på coronan växer en ny medvetenhet och kampvilja fram som kommer att omforma världen på ett dramatiskt sätt under 2020-talet. ■