Arbetare måste agera: bygg fackföreningar / epidemiska aktionskommittéer på varje arbetsplats
Följande text kommer från ett flygblad skrivet av Socialist Action (CWI i Hongkong) när vårdarbetare och aktivister i de nya fackföreningsgrupperingarna diskuterar planer på en strejk den 3 februari i protest mot Hongkongregeringens otillräckliga åtgärder för att hantera den coronavirusepidemi som har svept över Kina och nu också Hongkong.
Epidemin som har orsakat stora störningar i Kina skulle fortfarande kunna förklaras vara ett internationellt hälsonödläge. Den snabba spridningen av viruset, som officiellt kallas ”2019-nCoV” och attackerar andningssystemet, har alarmerat hälsoexperter. Vissa varnar för att det utgör ett allvarligare hot än lungsjukdomen sars, som detta virus är nära besläktat med och som dödade 750 personer och infekterade 8 000 år 2003. Även sars-viruset uppkom i Kina. Kapitalistiska ekonomer, vars fokus är börsmarknader snarare än mänskligt liv, varnar för att det nya viruset skulle kunna utlösa en global recession.
Det nya coronavirus som startade i Wuhan sprider sig i en alarmerande takt. Rädsla och en viss panik råder bland vanligt folk i Kina och Hongkong. På annat håll växer farhågorna då epidemins spridning ökar takten och folkhälsoexperter varnar för att den blir alltmer smittsam. Epidemin i Kina har blivit ännu värre på grund av avsaknaden av tydlig information från regeringen. Utbredd misstro mot myndigheterna baseras på folks erfarenhet av tidigare misskötta kriser (sars, skandalen med giftig mjölk 2008, vaccinskandalen 2018).
Xi Jinpings regim medger att situationen är allvarlig. Bekräftade fall av infektioner har nu rapporterats i cirka 20 andra länder, och antalet rapporterade dödsfall och infektioner ökar snabbare och snabbare i Kina (100 döda när detta skrivs och 2 700 bekräftade fall, en fördubbling på två dygn).
Det första svaret från [den kinesiska] regeringen var brottsligt försumligt. Vi har sett detta tidigare. Nyheter tystades ner. Information på nätet blockerades. Situationens allvar underskattades totalt och att bevara ”stabiliteten” var högsta prioritet. Många kineser på sociala medier kräver att staden Wuhans ledarskap avsätts och bestraffas vilket är förståeligt eftersom de sedan december, när de första fallen inträffade, satt på nyheten och gjorde ingenting för att inte riskera att störa regeringens viktiga möten de första veckorna i januari. Värdefull tid gick förlorad och man gick miste om chansen att ”få kontroll” på epidemin. Enligt en virolog på Hongkongs universitet, Guang Yi, var det den gyllene tidsperioden för att kunna få kontroll och nu har till och med nedstängningen av hela städer för att hindra virusets spridning begränsad effekt.
Händelsernas hastighet är skrämmande. Smitta från människa till människa bekräftades så sent som den 20 januari. Tre dagar senare stängdes staden Wuhan (med 11 miljoner invånare) ner, med all utgående trafik förbjuden. De följande tre dagarna utökades karantänen och utreseförbudet till ytterligare 20 städer, vilket påverkade cirka 60 miljoner personer. Tåg, flygplan, färjor och bussar är inställda och stationer och vägar blockeras av beväpnad polis.
Xi Jinping och regimens toppar har tvingats ta direkt kontroll över krisen, på grund av förlamningen och avsaknaden av lokalt initiativ från de lägre nivåerna i den kinesiska auktoritära staten – ännu värre nu än under sarsepidemin 2003 – för att lokala tjänstemän fruktar allt som skulle kunna skada eller genera diktaturen. Koncentrationen av all makt till centrum och ”kejsare Xi” själv innebär att lokala regeringar inte vågar röra sig utan instruktion från Peking.
Hongkongregeringens agerande följer samma tragikomiska mönster. Den betedde sig helt och hållet som en marionettdocka och var oförmögen att genomföra någon form av politik. Vad gäller att förbjuda resor från högriskområden i Fastlandskina och andra nödåtgärder har Carrie Lams regering till och med släpat efter de steg som tagits av dess bossar i Peking. Hongkongregeringen vägrade uppmana personer i Hongkong att använda ansiktsmasker (för att regeringen har försökt förbjuda maskerna som en del av sitt repressiva angrepp mot den åtta månader gamla proteströrelsen).
Hongkongs hälsodirektör Chan Hon-yee sade till och med att det inte finns något behov av att använda ansiktsmasker under normala allmänna aktiviteter, även när regioner över hela Fastlandskina, och även Japan och Sydkorea, nu instruerar sina medborgare att ha på sig masker. Hongkongregeringen försvarar, för att inte tappa ansiktet, envist sin antimaskeringslag från oktober, och står fast vid sin plan att överklaga Högsta domstolens beslut från november att upphäva det förbudet.
Det länge lidande sjukvårdssystemet i Hongkong behöver brådskande extra resurser för att möta denna kris, vilket när det inte sker skapar massiv ilska. En strejkaktion är utlyst till måndagen den 3 februari. Socialist Action stöder helt och fullt detta strejkinitiativ och manar arbetare och aktivister i facken och nya fackliga formationer att mobilisera solidaritet för denna strejk.
Vi instämmer med dem som säger nej till regeringens föreslagna höjning av polislöner (att belöna dem för ett halvår av oemotsvarad repression) och istället vill använda dessa pengar till nödåtgärder för att bekämpa epidemin, inklusive att skyndsamt förbättra skyddsutrustningen för vårdpersonal (det rapporteras att det finns över 10 miljoner ansiktsmasker i hälsodepartementets lager medan personal på offentliga sjukhus inte har tillräckligt många N95-masker att använda) och säkerställa tillräckligt antal isoleringsavdelningar.
Regeringen behöver vidta åtgärder för att förbjuda prisspekulation och hamstring som inkluderar ansiktsmasker och mat under denna kris. Regeringen måste även dra tillbaka sin överklagan om återinförande av lagen mot ansiktsmasker.
Höghastighetståglinjen [som sammanlänkar Fastlandskina och Hongkong] och gränsen till Kina bör stängas omedelbart för att hindra epidemins spridning, inte bara för kinesiska invånare utan för alla. Socialister är emot Hongkonglokalisternas rasistiska agenda att attackera fastlandskineser genom denna fråga. Coronaviruset diskriminerar inte – alla etniska grupper och nationaliteter kan vara smittbärare och är i riskzonen.
Hongkongs arbetare och fackföreningar behöver stödja varandras ansträngningar att organisera sig på varje arbetsplats, bygga epidemiaktionskommittéer med valda talespersoner för att förhandla med ledningen och säkerställa att konkreta steg genomdrivs som sätter arbetares och allmänhetens säkerhet som högsta prioritet.
Arbetare måste ha rätt att vägra skickas till Kina under denna kris. Arbetare bör också ha rätt att arbeta hemifrån och ha flexibla arbetstider för att minska trängseln i rusningstid. Vi kan inte lita på att regeringen eller företagschefer ska agera i våra intressen. Detta måste kämpas för – genom att organisera och sprida fackföreningarna och arbetsplatskommittéerna. Masker, hygienutrustning, utökade städrutiner och informationsmöten under betald arbetstid måste göras tillgängligt för alla arbetare.
Hongkongs arbetare och fackföreningar bör stödja alla parallella åtgärder av fastlandsarbetare för att förbättra sina rättigheter och bilda fackföreningar för att vinna fullgott skydd och resurser för att möta krisen. Kampen och uppoffringarna från Kinas sjukhusarbetare i krisstäder som Wuhan, som är svältfödda på resurser och investeringar för att hantera krisens väldiga skala, gör oss alla ledsna och arga.
Arbetarsolidaritet och exempel på bildande av arbetsplatskommittéer i Hongkong kan inspirera fastlandsarbetare att kämpa för sina rättigheter. Massaktioner organiserade underifrån är det bästa sättet att bekämpa detta nödläge, när det står klart att vi inte kan förlita oss på regeringen för att göra jobbet.
Facken i Hongkong bör mobilisera och kämpa för dessa steg snarast:
- Bygg upp epidemiåtgärdskommittéer på alla arbetsplatser
- Rätt att vägra skickas till Kina för arbete
- Rätt att arbeta flexibla arbetstider och arbeta hemifrån
- Rätt att sköta epidemiåtgärdskommittéerna under arbetstid
- Dra tillbaka överklagan om att återinföra antiansiktsmasklagen
- Stoppa polislönehöjningen. Nödfinansiering till medicinsk personal
