Covid-19: global handfallenhet

av Robert Bielecki // Artikel i Offensiv

Drastiska åtgärder sätts in runt om i hela världen för att försöka bekämpa smittspridningen av covid-19, vars dödssiffra hela tiden stiger och i skrivande stund (den 17 mars) är på över 6 500 globalt. Antalet bekräftade fall är över
170 000.

I land efter land stänger man nu ner alla verksamheter som inte är absolut nödvändiga eller samhällsbärande. Gym, badhus, teatrar, biografer, skolor med mera hålls stängda i nästan alla drabbade länder.
Enligt UNESCO den 16 mars har 56 länder stängt ner sina skolor och 17 länder infört lokaliserade skolstängningar, något som påverkar en halv miljard barn. Världshälsoorganisationen manar alla länders regeringar till att ”testa, testa!” så stor andel av befolkningen som möjligt i en vädjan till dem att ”göra mer” då ”vi kan inte bekämpa smittan med ögonbindel”.
Det går emot vad som faktiskt sker – allt färre testas, då det nyliberala och marknadsanpassade systemet inte har möjlighet att erbjuda alla att testa sig. Dessutom gör den ökade nationalismen och protektionismen att export och utbyte av nödvändiga materiell i stor utsträckning inte görs, utan hålls inom de egna ländernas gränser.

Efter att hela Italien har satt sig själva i karantän har andra länder infört liknande stränga åtgärder.
Spanien, där antalet bekräftade fall nu närmar sig 10 000, har utlyst ett nationellt nödläge; människor får endast gå ut om de ska handla mat, gå till jobbet eller uppsöka akutvården. Polisen patrullerar gatorna och frågar ut folk om varför de är ute; man får heller inte gå mer än en person i grupp. I princip allting har stängts ner.
De lager av medicinsk materiell och utrustning som privata vårdverksamheter sitter på ska tvångsomhändertas av det offentliga, meddelade också regeringen.
Frankrikes nyliberala ledare Macron har också sagt att sjukvården ”inte kan vara marknadsanpassad”. Så lagom dags att komma på det nu! Samtidigt planerar man där för att stänga gränser, skolor och icke samhällsbärande verksamheter.
Österrike har även de stängt ner i princip all verksamhet samt förbjudit alla samlingar med över fem personer i ett försök att bromsa spridningen. Finland förbjuder samlingar med fler än tio.
Land efter land stänger också sina gränser. Med undantag för Finland har länderna runt Sverige (Norge, Danmark, de baltiska länderna) stängt sina gränser och stora delar av samhället. Det är dock svårt att avgöra hur stor effekt stängda gränser har när smittan redan finns i landet.

Att stänga ner så stora delar av samhället som möjligt och låta folk stanna hemma är nog det allra mest effektiva sättet att hindra en snabb och allmän smittspridning. Man vill bromsa smittspridningen för att inte överbelasta vården och därmed öka dödsfallen än mer.
Men effektiva åtgärder har ofta kommit för sent, och på många håll kvarstår frågan om hur arbetare och andra som måste stanna hemma ska kompenseras – samt att många inte KAN stanna hemma, trots att de egentligen borde det, utan att förlora all sin inkomst.
Det är viktigt att många inte samlas på samma plats för att begränsa smittspridningen, men att samtidigt tvinga människor till jobb med mångdubbelt fler personer där, eller att en stor grupp arbetare inte har möjlighet att stanna hemma då de inte får sjukersättning eller förlorar jobbet om de inte infinner sig, visar på systemets otillräcklighet.

 Alla måste kunna stanna hemma utan att förlora jobb, lön och förmåner – lägg pengarna där, istället för biljontals kronor till banker, näringsliv och storföretag. Dessutom måste mötes- och demonstrationsfriheten omedelbart sättas in igen så fort smittan är under kontroll.

I flera länder finns det inga som helst garantier för arbetarklassen. USA är ett tydligt exempel, där stora delar av befolkningen inte har sjukvårdsförsäkring och inte har rätt till sjukpenning eller ens sjukdagar att ta ut vid sjukdom.
Filippinerna är ett annat, där 57 miljoner har satts i karantän på ön Luzon. Där är social distansering omöjlig för arbetare, som inte har något annat val än att arbeta. Utan arbete, ingen lön, inget uppehälle – inget val. Utan åtgärder kommer smittan sprida sig alarmerande snabbt där.
En av Trumpadministrationens första åtgärder vid makten var att drastiskt skära ner på finansieringen på motsvarande Folkhälsomyndigheten. Detta kombinerat med en extremt dyr och privatiserad sjukvård samt den omfattande bristen på skyddsmaterial och testkit för covid-19 är ett recept för en okontrollerbar spridning.
Här kan vi också lägga till hur politiker och centralbanker i hela världen, men särskilt i USA, gör allt de kan för att pumpa ut pengar och räddningspaket till näringslivet och storföretagen – inte till sjukvården och de drabbade. Federal Reserve, USA:s centralbank, gjorde exempelvis 1,5 biljoner USA-dollar tillgängliga i lån till Wall Street för att förhindra en fortsatt ekonomisk nedgång.
Regeringen var dessutom extremt långsam på att agera. Trump sa till och med i början att detta var en ”bluff” från Demokraterna för att smutskasta honom!

Kina, där utbrottet började, rapporterar nu att antalet fall sjunker och har därför börjat släppa på de omfattande karantänerna och tvingar tillbaka arbetare till jobben igen i ett desperat försök att få liv i ekonomin igen.
Den kinesiska ekonomin kan få en viss återhämtning, men samtidigt finns det risk för att hela världsekonomin kollapsar i en 1930-tals-liknande situation.
Kinas ekonomiska kollaps i sviterna av covid-19-utbrottet – som mycket väl kan komma tillbaka i förnyad styrka när så många nu tvingas ut igen – har varit dramatisk. Socialist Action (ISA i Kina/Hongkong/Taiwan) rapporterar att produktionen i Kina föll med 13 procent, försäljningen i affärer med 20 procent och investeringar med 24 procent under januari och februari.

I Iran, som tillsammans med Kina och Italien är ett av de värst drabbade länderna, stiger dödstalet dramatiskt dagligen. I skrivande stund (måndag eftermiddag) rapporteras 857 personer ha omkommit som en följd av covid-19, och antalet bekräftade fall vara omkring 15 000. Många av landets ledande politiker, däribland biträdande hälsoministern Iraj Harirchi, har insjuknat. Nu ska diktaturen införa ”särskilda åtgärder” i åtminstone elva av landets 31 provinser, men vilka åtgärder och vilka provinser står inte klart.
Landets hälsominister Saeed Namaki har också hotat alla som bryter mot de karantäner som har införts med dryga böter. Till Expressen den 15 mars säger den ensamstående mamman Mary Daliri hur hon tvivlar på vad regeringen gör:
– Jag litar inte på regeringen. De flesta banker och företag fortsätter att arbeta som vanligt. Regeringen hjälper inte folk som måste vara i karantän. Folk tvingas att gå till sina jobb och på det sättet bryter man karantänen.
Det iranska folket har drabbats hårt av ekonomisk kris, sanktioner från USA och diktaturens brutala repression när de modigt har protesterat mot alla orättvisor och höjda priser på basvaror. När pandemin väl är över är det sannolikt att nedskärningarna och attackerna på arbetarklassen kommer tillbaka ännu starkare – men så även masskampen.

I dagarna har fler fall upptäckts i Afrika, som hittills har haft få fall. Sydafrika, Burkina Faso, Liberia och Nigeria är bland de hittills 27 afrikanska länder där bekräftade fall finns, och länder som Sydafrika och Kenya har nu börjat införa omfattande reserestriktioner.
Om kontinenten får ett omfattande utbrott, vilket nog är troligt sett till den extremt höga smittspridningen som viruset har, kommer den afrikanska befolkningen att drabbas hårt. För Afrika är viruset just nu att likna vid en tickande bomb som när den briserar kommer att orsaka enorma sociala konsekvenser och förmodligen stå för en fasansfull dödssiffra. Sjukvårdssystemet är väldigt bristfälligt i stora delar av Afrika.
Covid-19 blir troligtvis särskilt allvarlig för de med HIV; Academy of Sciences South Africa varnade häromveckan för att personer med HIV löper åtta gånger större risk än övriga befolkningen att läggas in på sjukhus med lunginflammation på grund av influensaviruset och tre gånger större risk att dö av det. Covid-19 är ju en sjukdom som till stor del liknar influensan.

Vaccin och coronahämmande mediciner måste när det i framtiden finns tillgängligt göras gratis och tillgängligt för alla. Trump har redan annonserat att USA vill köpa rättigheterna till ett framtida vaccin från det tyska bolaget CureVac som nu utvecklar och forskar kring detta ”för stora summor pengar”, som dessutom enbart ska finnas tillgängligt för amerikaner. Samtidigt vill Tysklands Angela Merkel att bolaget ska sälja det dyrt till hela världen. Allt detta skulle förvägra väldigt många människor möjligheten till att vaccinera sig.
Istället skulle det behövas en internationellt samordnad och samhällsägd vaccinindustri som fördelar resurserna internationellt och förbereder massproduktion som först och främst går till de som är i störst behov av det.

Kapitalismen och det nyliberala marknadskaoset sänker vården och beredskapen för kriser och pandemier globalt. Det var för att inte oroa marknaden som läkarna i Hubei som upptäckte covid-19 i november-december tystades, hotades och blev utsatta för repressalier av KKP-diktaturen.
Systemet garanterar heller inte jobb och liv för de många miljontals arbetare som kommer att drabbas av stora varsel. Att vården inte kan vara i händerna på den ”fria marknaden” står i pandemins spår glasklart. Systemet har länge varit allvarligt sjukt.
En global socialistisk samhällsomvandling med demokratisk planering av ekonomin har ännu en gång visat sig vara en akut nödvändighet för att se till att människors välmående och hälsa går före en liten superrik maktelits giriga vinstintressen.
Vård, omsorg, framställning av medicin, sjukvårdsutrustning med mera måste övertas i offentlig ägo och regi under arbetarklassens kontroll och styre för att möjliggöra att behoven går först.