Inget förtroende för de militära ledarna! För en regering som representerar arbetare, småbönder och de fattiga! Omedelbara val till en revolutionär konstituerande församling som övervakas av kommittéer bildade av arbetande och fattiga människor och ungdomar!Mindre än 24 timmar efter det att han förklarat att han skulle stanna till september tvingades Mubarak avgå som Egyptens president. De allt större demonstrationerna, i synnerhet att arbetarklassen som kollektiv gick med i kampen genom en nationell strejkvåg, utgjorde ett nytt avgörande skede i revolutionen.
Mubaraks sista TV-framträdande retade upp de mer än sex miljoner som då var ut på Egyptens gator och indignationen spreds till militären. Rapporter kom om soldater som gick över till demonstranternas sida.
Vändpunkten är en enorm seger för alla de som modigt bekämpade Mubaraks polisstat – ungdomarna, arbetarklassen och de kämpande på Tahrirtorget. Det är ett gigantiskt exempel för arbetare och de förtryckta över hela världen på att beslutsamma massaktioner kan besegra regeringar och härskare, hur starka de än tycks vara.
Striden är emellertid inte över än, det finns fortfarande faror. Den icke valda vicepresidenten Suleiman, före detta chefen för underrättelsetjänsten i Mubaraks polisstat, meddelade att den före detta presidenten lämnade över makten till ”Försvarsmaktens högsta råd som ska administrera landets affärer”. Den nye stats-chefen, Mohamed Hussein Tantawi, har varit försvarsminister och försvarsmaktens överbefälhavare sedan 1991, nästan två tredjedelar av den tid som Mubarak har suttit vid makten.
Enligt brittiska BBC är: ”Arméns makttillträde är väldigt likt en militärkupp … på grund av att officiellt skall det vara parlamentets talman som tar över, inte arméns ledning”.
Som svar på detta måste Egyptens massor kräva sin rätt att besluta om landets framtid. Ingen förtroende för de styrande eller deras imperialistiska herrar.
För helt fria val, skyddade av kommittéer utsedda av arbetarna och fattiga, till en revolutionär konstitueran- de församling som kan avgöra landets framtid.
Redan nu har steg tagits för att bilda lokala kommittéer och bildandet av verkligt oberoende arbetarorganisationer borde snabbas på, spri- das och kopplas samman.
En klar uppmaning till att bilda demokratiskt valda och styrda kommittéer på alla arbetsplatser, i lokalsamhällen och bland vanliga soldater skulle få ett brett gensvar.
Dessa organ ska samordna avlägsnandet av den gamla regimen och upprätthålla ordningen och leveranserna samt, viktigast, utgöra grunden för en regering av arbetarnas och de fattigas representanter som ska krossa diktaturens rester, försvara demokratiska rättigheter och börja uppfylla de ekonomiska och sociala behoven hos de egyptiska massorna.
CWI den 11 februari
