Cyklonen Idai: Södra halvklotets värsta klimatkatastrof

av Liv Shange Moyo

Cyklonen Idai slog till mot södra Afrika samtidigt som över en och en halv miljon elever världen över strejkade för att stoppa klimatförändringarna. Klimathotet är redan verklighet för miljarder människor – de som har bidragit allra minst till katastrofen får redan idag betala det högsta priset. Den globala strejken visade på vägen ur mardrömmen.

På kvällen den 14 mars slog den tropiska cyklonen Idai in över delar av Mozambique, Zimbabwe och Malawi, i början med vindhastigheter på över 190 km/h. I dess väg fanns nära tre miljoner människor. Hittills är den officiella dödssiffran 750, men det verkliga antalet är sannolikt långt högre.
Kraften i cyklonen var sådan att den förutom människoliv ödelade städer, vägar, broar, kommunikationsnätverk och omvandlade själva landskapet. BBC rapporterar att varenda byggnad i hamnstaden Beira, en av Mozambiques största städer med över en halv miljon invånare, är skadad. Det som återstod av Beira förvandlades till en ö, avskuren av en gigantisk sjö skapad över en natt.
Från Beira svepte Idai vidare inåt landet och nådde nordöstra Zimbabwe under natten. Stora jord- och lerskred begravde här hela byar. Efter att också ha trasat sönder delar av Malawi bedarrade stormen, men kraftiga regn fortsatte på många håll och försvårade räddningsarbetet. Situationen förvärrades av att delar av de drabbade områdena redan var översvämmande efter stormens första runda en vecka tidigare.

Över tio dagar senare befinner sig 110 000 människor i flyktingläger i närheten av Beira. Kolerafall har redan rapporterats och enligt myndigheterna är det bara en tidsfråga innan de blir många fler. Även malaria, lunginflammation och andra sjukdomar hotar – till exempel kan konsekvenserna bli allvarliga för den stora andel av befolkningen som är HIV-positiv och inte har kunnat ta sina bromsmediciner, eller ens äta, sedan katastrofen slog till. 
Fortfarande försöker människor hålla ut på hustak, i träd och så vidare i väntan på hjälp. De som klarat livet har i många fall förlorat allt annat – sina hem, ägodelar, mat, boskap och åkermark.
Idai är den mest förödande stormen på södra halvklotet någonsin. Även om ingen specifik undersökning av sambandet mellan just Idai och klimatförändringarna ännu är gjord, är kopplingen uppenbar. Fram till år 1994 förekom inte tropiska cykloner i södra delen av Indiska Oceanen, enligt Jennifer Fitchett, forskare vid Witwatersrand-universitetet i Sydafrika, utan bara längre norrut i närheten av ekvatorn. Sen dess har de dock blivit allt vanligare. 
Tropiska cykloner kräver en minimi-yttemperatur av 26 grader C för att formas, temperaturer som nu uppmäts allt oftare och över ett allt större område. Yttemperaturer på 29 grader förekommer nu i södra Indiska Oceanen. Dessutom gör jordens rotation att stormar blir mer intensiva ju närmare polerna de äger rum.

Sydöstra Afrikas kust ligger alltså placerat för ”den perfekta stormen”. Regionen är redan påverkad av extrem torka och värmeböljor, utöver fattigdom och regeringar som inte är i stånd att hantera den här sortens katastrofer. Förberedelserna och responsen har varit fullständigt otillräckliga.
Zimbabwes president Emmerson Mnangagwa sa till sörjande bybor att cyklonen var ”Guds vilja”, som ingen kan göra något åt. Han nämnde över huvud taget inte klimatförändring i sitt tal. Mnangagwa själv råkar vara involverad i olje- och gruvbranschen, och har även gjort minst 29 resor med privatjet de senaste fem månaderna.
Samtidigt har befolkningen lokalt visat en oerhörd solidaritet, samlat in förnödenheter och gemensamt försökt hitta överlevande och döda. BBC rapporterar exempelvis om en kvinna i Zimbabwe som gått till fots i två timmar med allt hon kunde avvara av sina egna knappa tillgångar lastat på huvudet, för att skänka till nödhjälp.

Trots att Afrika bara står för fyra procent av de globala växthusgasutsläppen, jämfört med 80 procent för G20-länderna, betalar kontinenten ett högt pris. I Afrika är inte klimatförändringarna ett framtida hot, utan en påtaglig verklighet.
Regeringarna i Sydafrika och Zimbabwe gläds just nu åt nya oljefyndigheter i sina respektive länder. Men företagen som utvinner olja i Afrika, som Total, Exxon och BP, ägs och styrs från andra kontinenter. Rovdriften på Afrikas naturresurser dränerar lokalsamhället på välstånd och tillför bara bränsle till klimatets destabilisering.
Återhämtningen efter Idai har knappt börjat för de hundratusentals överlevare som fått sina liv vända upp och ned. I processen behöver viktiga lärdomar dras, både om hur samhället behöver förbereda sig på mer och mer tätt förekommande extremväder, om solidariteten i massiv skala som krävs för att ”klimaträttvisa” ska kunna skipas, men också om hur kampen mot klimatförändringarna behöver ta sig an kapitalismen själv och varje politiker som försvarar det systemet.

Under klimatstrejken den 15 mars deltog elever och studenter i Sydafrika, Kenya, Senegal, Ghana, Nigeria och Uganda. Den här viktiga mobiliseringen måste fortsätta och växa över hela världen. Politiker och regeringar måste tvingas sluta lova falska lösningar och göra tomma löften. Kapitalismen, som inte har något annat fokus än vinst, måste avskaffas.