Det konstaterade Göteborgs-Posten sedan ”räddningspaketet” för Cypern stod klart natten till måndagen.
Cyperns ekonomi kommer att krympa med 20 procent fram till 2017, förutser storbanken Société Générale.
”Den här prognosen hade redan räknat med det mesta som fanns i överenskommelsen, men inte med den extra osäkerhet som skapats av den senaste veckans motbjudande politiska röra. Riskerna nedåt väger över och Cypern kommer med all sannolikhet att behöva ytterligare finansiellt stöd längre fram”, skrev bankens analytiker.
Cypern ”kommer troligast att gå in i en djup recession” tror investmentbanken UBS.
Detta betyder att EU, Cyperns högerregering och företagen kommer att kräva sänkta löner och att arbetslösheten kommer att stiga snabbt.
”Företagen kommer att sparka folk, konsumenterna kommer bara att köpa det allra nödvändigaste, inga kläder bara mat. Det blir en ond cirkel”, kommenterade en cypriot i en tv-intervju.
Många har jämfört med krisen i Baltikum och särskilt i Lettland, där 10 procent av den arbetsföra befolkningen tvingades lämna landet på några år när krisen slog till.
Göteborgs-Posten håller dock med EU:s politiker om att det är cyprioterna som ska betala:
”Det är tragiskt, men samtidigt inte alldeles orimligt. Cyprioterna kanske inte har de politiker de förtjänar. Men de har röstat fram regering efter regering som satsat på skatte-flyktingar och vidlyftiga banker. En affärsidé som skapat jobb och inkomster och vunnit val efter val.”
Men Cyperns ”orimliga” banksektor, 800 procent av BNP, var en del av en global kapitalistisk arbetsfördelning.
Sverige har också en av de största bank- och finansbranscherna, 500 procent av BNP.
EU och de storföretag och banker som styr EU har ingen lösning på krisen. Deras svar har hittills enbart fördjupat krisen. Arbetare och fattiga måste svara med alleuropeisk kamp.