Dags för generalstrejk mot sexism

av Elin Gauffin // Artikel i Offensiv

Sexstrejken av Åsa Hellberg är en fantasispäckad ungdomsroman. Jag läste den givetvis för att titeln gjorde mig nyfiken. Begreppet sexstrejk har figurerat lite mer i den feministiska rörelsen de senaste åren och jag undrade hur författaren skulle ta upp ämnet.

Sexstrejk brukar ofta skämtsamt avfärdas bland socialister som en totalt missriktad och svårförståelig kampmetod. Det är lite pinsamt vilken aha-upplevelse jag fick av boken och insikten av att jag ju själv har varit med och organiserat sexstrejker flera gånger. 
Romanen ger fritt spelrum för fantasin. Därför kan typ alla olika former av sexism komprometteras in i denna korta berättelse på ett något osannolikt sätt, även om var och en av momenten känns igen. Men helt överdrivet är det faktiskt inte. 
När vi föreläste och organiserade upp feministiska kampanjgrupper på många skolor med Vägra Kallas Hora-kampanjen mot sexuella trakasserier var det speciellt en högstadieskola som hade så många problem att den påminner mycket om gymnasieskolan i boken. 

Det var förresten inte förvånande att skolinspektionen förra året, nästan 20 år senare, tog ett historiskt beslut och tog över driften av den skolan – Storvretenskolan – som tydligen under alla dessa år hade dragits med problemen. 
Kan passa på att utfärda en skampåle till de politiker som lät bli då, trots att vi demonstrerade ner till kommunhuset med en färdig
kravlista. Det hade besparat mycket lidande.
Först tänker jag också att det mest osannolika i Sexstrejken är huvudpersonerna som är ett kompisgäng bestående av feministen Majken, skolans mest populära tjej Belle och den väldig blyga Vilda som gillar tjejer. Men när jag tänker efter hände det faktiskt att precis den blandningen av tjejer samlades även i våra grupper på den tiden i det gemensamma ställningstagandet mot sexuella trakasserier. 

I Sexstrejken är det vardag att tjejer blir kladdade på och kallade för hora om de på något sätt säger ifrån, har pojkvänner eller bara en egen åsikt. Nuförtiden sker hälften av trakasserierna på nätet, allt som händer filmas och sprids rekordsnabbt. På några veckor får strejkledarna 25 dickpics skickade till sig. Mest från män som inte går på skolan. 
När strejkledningen printar ut alla hatmejl och bilder har de material nog att täcka tre korridorer. Rektorn kommer ut och blir skitupprörd – på tjejerna.
Författaren har lagt tyngden på hur olika karaktärer påverkas av den feministiska kampen och växer som personer. Hur olika killar tänker är också med. Men de svåraste bitarna, hur våldtäktsmännen resonerar, har hon hoppat över. Det hade nog blivit för splittrat.

Strejken är sanktionerad av elevrådet. De flesta eleverna det handlar om är oskulder och singlar. Majken valde alltså att kalla sin kampanj för sexstrejk för att de inte längre går med på att bli sexualiserade. Tjejerna kliver ur den rådande sexuella kontexten på skolan. De deklarerar att de inte kommer vara med i det sexuella spelet, dejta, hångla och så vidare tills strejkens krav är uppfyllda. 
Strejkens krav är väldigt överraskande. De går ut på att de tysta och ”snälla” killarna måste börja höja sina röster och agera för att sextrakasserierna ska upphöra. Det hela framställs som att det är de goda killarna som ska rädda tjejerna. 
När vi drev Vägra Kallas Hora poängterade vi att det är den tysta majoriteten som måste börja säga ifrån, då trakasserierna förutsätter omgivningens tysta medgivande och ett krympande handlingsutrymme för alla. 
Senare i boken utvidgas strejken och börjar rikta sig mot skolledningen och en traditionell skolstrejk med demonstration på Sergels Torg planeras. Det är ett viktigt steg. 

Den vanligaste invändningen mot en sexstrejk är att det bara drabbar de kvinnor som strejkar, som blir av med sexet. Ett sådant argument skulle man kunna invända mot alla strejker. De som lönestrejkar blir av med lönen. De elever som klimatstrejkar missar något lika viktigt – skolan. All kamp handlar om uppoffringar. Om man tolkar en sexstrejk som riktad mot en person – sin eventuella partner – är det förstås inskränkt. 
Men en vinning av en stor sexstrejk skulle likt Metoo-rörelsen kunna vara alla samtal som skulle sättas igång för ökad medvetenhet. I boken är det exempelvis en tjej som finner styrkan att göra slut med en svinig pojkvän och andra som slutar låtsas och spela mycket mer sexuellt erfarna än vad de är. 

Ett jämställt sexliv förutsätter revolutionära omvälvningar mot hela klassamhället.

Den stora omfångsundersökningen som Folkhälsomyndigheten presenterade förra året visade återigen på tydliga könsorättvisor och könsskillnader. 
Kvinnor har betydligt större problem att nå sexuell njutning, medan män känner sig mer pressade att ställa upp. Trots att det mesta sexet så klart är bra och viktigt för att stärka folkhälsan finns det minst sagt stor förbättringspotential. Annars skulle vi inte se massrörelser mot sexuella trakasserier och våldtäkt.
Precis som vita deltar i kampen mot rasism kan de kvinnor, män och transpersoner som har jättebra sexliv delta i en sexstrejk för att börja prata om massor av saker. 
Allt från sexuella trakasserier, objektifiering, gråzonen till våldtäkt, samtycke, könsojämlikheten när det gäller preventivmedel, sexualundervisning (som fortfarande är väldigt bristfällig), pornografi, heteronorm, rasifiering, fejkad orgasm, stress, hälsa, klassförutsättningar, hur man (oftast män) skrattar med i sexistiska skämt attityder, härskartekniker och så vidare. 

Om däremot verkliga framsteg ska kunna nås är det inte med en symbolisk sexstrejk. 
Ett jämställt sexliv förutsätter jämställda löner, utbyggd välfärd med mera, ja faktiskt revolutionära omvälvningar mot inte männen, utan mot hela klassamhället. 
Men det var inte temat för ungdomsromanen Sexstrejken. Den kan läsas också som en ganska spännande berättelse. Styrkan kanske inte sitter just i språket, utan i det valda temat och de tankar som detta sätter igång.

Författare: Åsa Hellberg
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2019
Antal sidor: 320