”Demokrati” – Bidens vapen mot Kina

av Tom Crean, Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer USA) // Artikel i Offensiv

Konflikten mellan en uppåtstigande kinesisk statskapitalism och en nedåtgående USA-kapitalism har växt fram som den definierande globala konflikten i vår tid. USA under Trump införde högre tullar på varor från Kina, stoppade mobiljätten Huawei och gick till våldsamma verbala angrepp mot den så kallade ”kommunist”-regimen.
Det står efter bara några få veckor klart att Bidenadministrationen inte kommer att gå tillbaka till den gamla politiken av ”konstruktivt engagemang” med Kina som syftade till att göra landet till en ”ansvarsfull deltagare” i den globala kapitalistiska ordningen.

Skiftet i USA:s politik handlar inte bara om Trump; det finns en bred konsensus inom den amerikanska härskande klassen om att de behöver utmana den framväxande kinesiska makten. Som den nya utrikesministern Anthony Blinken har uttryckt det håller han med Trump om att man det var rätt att inta en ”hårdare hållning gentemot Kina”.
Det är inte innehållet, utan retoriken som främst kommer att skilja Biden från Trump. Istället för Trumps paroll ”USA först” kommer Biden att föra striden under parollen ”Demokrati mot diktatur”. Biden har exempelvis lovat att samla ”världens ledande demokratier” till ett toppmöte för att bekämpa repression i ”Kina och andra länder”.
Detta försök att återupprätta ”USA:s ledarroll” i världen är fylld av utmaningar, särskilt mot bakgrund av förra årets kris och kaos. År 2020 inleddes med att den amerikanska härskande klassen totalt misskötte pandemin och avslutades med att Trump försökte stjäla valet och på ett kuppartat sätt hindra Biden från att tillträda som president. 

Alla dessa händelser har kraftigt försvagat USA-imperialismens prestige. Den kinesiska regimen har samtidigt lyckats begränsa virusets spridning, efter den initialt dåliga responsen, och var den enda av världens större makter som avslutade året med åtminstone en viss ekonomisk tillväxt.
På den globala arenan ämnar Biden försöka agera utifrån andra utgångspunkter och på ett mindre arrogant sätt än Trump. ”Jag vill skicka en signal till hela världen om att USA är tillbaka och att det transatlantiska samarbetet är tillbaka”, sa Biden när han talade vid den årliga säkerhetskonferensen i München.
Biden har också intagit en skarpare hållning gentemot Putin och har gett sken av att han står sida vid sida med de många som demonstrerar mot den ryska regimen. Den nya administrationen gör även halvhjärtade försök att framstå som om man står på folkets sida mot kuppen i Myanmar och distanserar sig från den saudiska monarkin och dess hänsynslösa krig i Jemen.
Det kan inte uteslutas att detta tillvägagångssätt ger Biden en möjlighet att återta initiativet i konflikten med Kina.

Den ”kommunistiska” diktaturen i Kina är en reaktionär och arbetarfientlig regim som ständigt attackerar arbetarnas försök att bilda verkliga fackföreningar och som brutalt har slagit ner de inslag av demokrati som fanns i Hongkong. På order av diktaturen har hundratusentals satts i ”omskolningsläger” i Xinjiang. 
Amerikanska media tar hela tiden upp om den kinesiska regimens brutalitet. Men samtidigt som vi socialister är kompromisslösa motståndare till den kinesiska diktaturen måste avslöja vad som ligger bakom USA-imperialismens påstådda demokratiska anspråk.
Den ”demokrati” som Bidenadministrationen så ihärdigt säger sig försvara är endast en demokrati för de rika. Denna så kallade demokrati sträcker sig inte längre än till att upprätthålla ett kapitalistiskt styre i USA och tjänar som en täckmantel för säkrandet av dess ekonomiska och strategiska globala intressen. 
De kommer inte att tveka att stödja diktaturer och slakt som i Indonesien 1965, Thailand 1976 och Sydkorea 1980 när det ses som nödvändigt för att stoppa revolutioner. De kommer heller inte att tveka över att attackera arbetarnas rättigheter och demokratiska rättigheter här på hemmaplan när de bedömer det som nödvändigt.
Av de 49 länder som identifierades som diktaturer under år 2015 av den USA-vänliga tankesmedjan Freedom House gav USA:s regering militärt stöd till 36 av dem.

Det är inte innehållet, utan retoriken som främst kommer att skilja Biden från Trump. 

Samtidigt har Xi Jinping intagit en aggressiv hållning för att testa Biden. Det kinesiska flygvapnet simulerade till exempel nyligen en attack på det amerikanska hangarfartyg USS Theodore Roosevelt under en militärövning på taiwanesiskt territorialvatten.
Vi kan naturligtvis inte utesluta att en tillfällig vapenvila uppnås mellan USA och den kinesiska regimen, men den underliggande dynamiken i denna konflikt pekar mot att den kommer att pågå i årtionden istället för några år. 
Under vissa omständigheter kan konflikten bli så upptrappad att den även leder till en militär sammandrabbning, även om ett fullskaligt krig förblir väldigt osannolikt på grund av båda ländernas massiva kärnvapenarsenaler.
Men samtidigt kommer de interna kriserna i både Kina och USA att fortgå, pådrivna av den globala kapitalismens kris. Den amerikanska härskande klassens försök att återta sin globala ställning och trycka tillbaka Kina som uppåtstigande makt kommer att stöta på sina absoluta begränsningar.
USA är fortfarande globalt den starkaste makten i ekonomiska och militära termer. Men är en makt som har varit på nedgång sedan 1970-talet. Det finns ingen återvändo tillbaka till den dominerande ställning som USA hade i slutet på andra världskriget när andra kapitalistiska makter låg i ruiner. Man kommer inte heller att kunna besegra Kina på samma sätt som man stoppade Japans uppgång för 30 år sedan. Kina representerar en mycket större utmaning.

Även om endera sida skulle kunna ”vinna” till slut skulle det bara ske till enorma kostnader för båda. Det troliga perspektivet är att ju längre denna konflikt pågår, desto mer kommer den att försvaga och undergräva båda supermakterna. Detta kommer i sin tur att förvärra kapitalismens kris i båda länderna och förstärka både den revolutionära och den kontrarevolutionära dynamiken.
Det avgörande är att smida en internationalistisk enighet mellan arbetarklasserna i Kina, Hongkong och Taiwan, och arbetarklassen i USA. Vi måste stå emot stormaktsnationalismens och chauvinismens gift. Det används av den härskande klassen för att distrahera och splittra arbetarna. Vi går på ett liknande sätt emot både frihandel och protektionistisk politik som skadar och splittrar arbetare på olika sätt.
Trump talade om ”Kinaviruset” för att dra bort uppmärksamheten från hans kriminella negligerande politik under pandemin. Detta bidrog direkt till en våg av rasistiska attacker på asiater i USA under våren. Det rapporteras nu om en ny våg av attacker. Xi Jinping använder samtidigt nationalistisk retorik för att distrahera vanligt folk i Kina från den massiva ojämlikheten och den alltmer brutala diktaturen.

Vi står för arbetarenighet världen runt mot alla imperialistmakter, men här i USA är vi först och främst emot de lögnaktiga anspråken om försvaret av demokratin som används som en förevändning för säkra storföretagselitens intressen. 
Vi måste för att kunna besegra kapitalistklasserna i Kina och USA bygga en internationell rörelse som kämpar för ett globalt demokratiskt socialistiskt system, vilket är det enda sättet att en gång för alla få ett slut på dessa konflikter.