Demokrati som kampmetod

av Camilla Hedbom & Åsa V Karlsson // Artikel i Offensiv

”För att du ska kunna använda dina rättigheter måste du förstå dem. Det är grundläggande. Att sprida den informationen är extra viktigt nu när vi ser hur demokratin är hotad på flera håll, även nära oss.” Så säger journalisten Moa Candil som har skrivit boken Det är vi som bestämmer! Så funkar demokrati (2021, LL-förlag, lättläst nivå 1 och nivå 3).

Vi som har läst boken och jobbat med dess olika kapitel, tittat på alla foton och hur boken är utformad är Camilla Hedbom och Åsa Vesterlund Karlsson. Camilla är född med viss funktionsnedsättning, kan läsa och skriva och räkna, men tycker att det är trevligt med hjälp och stöd ibland. Vi känner varandra sedan länge och hjälps åt att förstå och vara aktiva mot orättvisor. 
I Sverige firar vi att demokratin är 100 år i år. Men egentligen var det först 1989 som alla vuxna medborgare fick rätt att rösta i Sverige. Det var då möjligheten att omyndigförklara någon togs bort.
Jag säger till Camilla som är född 1971 att det var precis när hon fyllde 18 år som alla vuxna verkligen fick bestämma själva vilket politiskt parti de ville rösta på. Innan dess räknades inte människor med fysiska eller psykiska funktionshinder som ”fullvärdiga medborgare”. 

I boken finns fakta om hur Sverige styrdes av några få, att kungen hade stor makt och att bara de som hade pengar och egendom fick rösta; hur folket protesterade, hur kvinnorna samlade in tusentals namn för kvinnlig rösträtt och hur vi kämpade oss till rätten att rösta, få gå med i grupper, tala fritt och protester på senare år, för rätten till personlig assistans. Vi blir glada över fina foton och lite ledsna på hur dåligt det var förr. Men, det är fortfarande så att inte alla vet om sina rättigheter och på så sätt inte kan nyttja eller kräva allt de har rätt till. I Sverige har vi fina rättighetslagar. 
Alla ska kunna delta i kulturlivet. Samhällsgemenskapen ska ha mångfald som grund, samhället ska utformas så att människor med funktionsvariationer blir delaktiga i samhällslivet och får jämlika levnadsvillkor. Samhället ska undanröja hinder, förebygga och bekämpa diskriminering. Det är en förutsättning för självbestämmande och självständighet. 
Demokratin stärks av att människor har makt över sina egna liv och möjlighet att påverka. Alla ska ha lika tillgång till utbildning, likvärdig sådan. För att alla barn ska kunna utvecklas behöver samhället uppväga skillnader.

Ungefär 800,000 i Sverige har behov av lättlästa medier. Det är nyanlända i alla åldrar, ovana läsare i alla åldrar, läsare med intellektuella funktionshinder och andra fysiska hinder. Under ett liv kan man behöva fler än ett format. 
Ungefär en halv miljon i Sverige har dyslexi, motsvarande 4-8 procent av befolkningen, allt från mindre lässvårigheter till stora problem. 10,000 är barndomsdöva och cirka 30,000 använder teckenspråk, minst 150,000 är demenssjuka, och 38,000 barn, unga och vuxna har en eller flera fysiska eller psykiska hinder för inlärning.
Talböcker, punktskrift, taktila barnböcker, kurslitteratur som anpassas efter behov, utveckling av ny teknik och mål att alla ska få tillgång som behöver det. Det är livsviktigt!

Demokratin stärks av att människor har makt över sina egna liv och möjlighet att påverka.

Författaren Moa Candil vill att hennes bok ska bidra till att fler kan protestera och göra sig hörda. Hon har jobbat som nyhetsreporter på tidningen 8 sidor, en nyhetstidning som ges ut av Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) sedan 35 år tillbaka. Den förklarar och beskriver på ett lättläst sätt vad som har hänt, var det har hänt och varför det har hänt. Ungefär 80,000 läser tidningen. Camilla lyssnar på 8 sidor på sin mobiltelefon och den finns på jobbet. 
I över 100 år har tanken om att göra litteratur och facktexter mer lättlästa funnits och ända fram till 2014 fanns det 2 miljoner per år avsatta till att producera mer lättläst litteratur och nyheter i skolan. Centrum för Lättläst producerade både ny skönlitteratur och förenklade populära böcker, för barn, ungdomar och vuxna. 
Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) där LL-förlaget nu ingår har som vision att läsning ska vara tillgängligt för alla. De har ansvar för att stötta och utveckla teknik för att kunna använda mobil, läsplatta eller dator oavsett läshinder. De ger ut böcker, men sedan 2014 ger de inte ut vanlig skönlitteratur på lättläst sätt. Och det är borgarnas fel.

När regeringen Reinfeldt tog makten och Alliansen (M, KD, L, C) bildade regering (2006-2014) blev Lena Adelsohn Liljeroth (M) kultur- och sportminister, det vill säga chef för Kulturdepartementet och hon bidrog bland annat till att regeringen tillsatte en utredning som skulle se över statens insatser för lättläst, föreslå reformer och prioriteringar. 
Hennes käpphäst var att kulturarbetare måste bli som entrepenörer och att skolor och institutioner måste söka sponsorer, den förhatliga ”kultursamverkansmodellen”.”Lättlästutredningen” med en direktör som enmansutredare samt experter kopplade till kultur-, skol-, demokrati- och socialdepartementen satte igång och kom med sitt förslag augusti 2013.

Under en regering som älskade att privatisera verksamheter, bland annat med så kallad avknoppning, är det inte så förvånande att man enbart ville satsa på de med störst behov, definierat som läsförståelse nivå 1, medan den privatkapitalistiska kommersiella marknaden skulle få fritt fram att producera mer lättläst litteratur för nivå 2 och 3. 
Inga mer pengar till skolans lättlästa verksamhet, det vill säga en nedskärning på 2 miljoner bara där. Det blomstrande lilla LL-förlaget skulle däremot tas omhand av staten, få mer begränsad verksamhet och inte längre ge ut populära böcker; ”en diskret tillvaro i statlig ägo”. 
Tidigare fick LL-förlaget priser för kreativitet och estetik, och var känt för hög kvalitet, integritet, nyskapande litteratur och bra förhållande till fotografer och formgivare. De gav ut romanlitteraturens klassiker på ett enklare men inte urvattnat språk. Allt detta lades ner av Alliansregeringen. 
Man flyttade senare hela myndigheten (MTM) till Malmö från Stockholm, avskedade och gjorde sig av med kunniga medarbetare som till stor del ersattes av frilansare och timmisar utan erfarenhet av just lättläst. 
Kommer ni ihåg ”En bok för alla”? Alla skulle få tillgång till bra böcker. Nyskriven litteratur, klassiker, och barn- och ungdomsböcker för ett billigt pris (5-10 kr) – hela världens litteratur! Man kunde kånka hem en hel kasse och frossa i böcker! De fick statsbidrag, men när Alliansen kom till makten 2006 såg de till att ta bort det. Sedan lades En bok för alla ner.

Camilla och jag ger bra betyg till Moa Candils bok som tar upp både demokratins historia, nuet och framtiden. Vi tror att den passar att läsa tillsammans så att man kan prata om varje kapitel och ställa frågor, fundera lite och kanske ha en liten bokcirkel på daglig verksamhet eller hemma. Man kan läsa med en kompis, en personal eller lyssna på den som talbok. 
Vi pratar om våra egna erfarenheter av kamp och protest, 8 mars på kvinnodagen och 18 april mot marknadshyror, mot rasism och många andra viktiga aktioner. Det känns som om vi också är en del av boken, en del av kampen för våra rättigheter. Det är vi som bestämmer! Då funkar demokratin!

Författare: Moa Candil
Förlag: LL-förlaget
Utgivningsår: 2021
Antal sidor: 70