Fördjupning: Kampen mot tiden

Fyra artiklar på temat i Offensiv #1631:

1. AKUT ATT FÖRKORTA ARBETSTIDEN av Louise Strömbäck
2. ETT APT-MÖTE I HEMTJÄNSTEN av Maria Hedström
3. MANUSKRIPT OM DET ALIENERADE ARBETET av Elin Gauffin
4. DET ÄR MÖJLIGT – MED KORTARE ARBETSDAG av Nicole Johansson

DEL 4: DET ÄR MÖJLIGT – MED KORTARE ARBETSDAG

Av Nicole Johansson // Artikel i Offensiv

Argumenten för och emot arbetstidsförkortning är många, det finns studier som talar för och de som talar emot. Sveriges kommuner och regioners (SKR) arbetsgivarblogg säger till exempel att en förkortning av ”arbetstiden löser vare sig svårigheterna att bemanna eller arbetsmiljöproblemen”. Samtidigt drar Konjunkturinstitutet slutsatsen att icke flexibla arbetsplatser, som exempelvis vårdyrken, bör erbjuda kortare arbetstid och högre lön för att attrahera personal.

Därtill understryker de att lönemärket hindrar kompensation i form av högre lön. Det är alltså en situation där SKR ska spara pengar genom nedskärningar på personal och diverse ineffektiva effektiviseringar, samtidigt som kommuner och regioner behöver vara attraktiva arbetsköpare för att säkerställa bemanning och behov i samhället. Det är en ekvation som inte går ihop.

För att vara en attraktiv arbetsköpare behöver SKR inte bara införa en arbetstidsförkortning, de behöver även höja lönerna och mer därtill.

Arbetstidsförkortning behövs i alla sektorer. Anledningen till att vi här belyser vårdarbetare specifikt är för att det är en speciellt utsatt grupp där behovet är akut. Det ska ställas i kontrast till vad som sker exempelvis i Luleå kommun, där kostnaderna för sjukskrivningar uppgår till en summa på närmare 60 miljoner kronor samtidigt som kommunen planerar nedskärningar i hemtjänsten som redan är hårt pressad med minutstyrning och höga sjukskrivningstal. Med andra ord finns det en hel del pengar att spara bara genom att satsa på dessa yrken och minska sjukskrivningarna; 60 miljoner kronor är bara en del av den totala kostnaden för sjukskrivningar i kommunen. Den ligger på närmare 290 miljoner kronor 2023, medan 60 miljoner kronor går att skala av genom förbättrad arbetsmiljö och kortare arbetstid; enligt Facken i välfärden.

En viktig poäng som SKR missar i sin analys av bemanningen är att alla nedskärningar i välfärden gör yrkena allt mer oattraktiva och bemanningsfrågan blir nästan omöjlig att lösa, inte minst för att de anställda flyr yrket eller blir sjukskrivna. Det finns en studie gjord i USA och Kanada – The 4 day week: 12 months on – där företag har testat att införa fyra dagars arbetsveckor, som visar att det inte bara hade positiv inverkan på ångest, stress och utmattning utan även att det var lättare att behålla personalen.

En viktig aspekt i denna studie är hur den drar en fundamental slutsats som säger att arbetstidsförkortning inte är detsamma som att arbetaren ska trycka in fem dagars arbete under fyra dagar, utan studien understryker att personalen jobbar mer utvilade och därav effektivare.

En sex timmars arbetsdag innebär alltså inte att åtta timmars arbete ska klämmas in under sex timmar, dock är det rimligt att dra slutsatsen att sex timmars arbetsdagar ger effektivare arbetare då arbetarna är mer utvilade.

Det visar sig också att det inte behöver vara dyrare att arbeta med sex timmars arbetsdag. På äldreboendet Svedjegården i Ytterhogdal, Härjedalens kommun, har sex timmars arbetsdag med bibehållen lön införts utan att det kostar kommunen något extra. En stor skillnad jämfört med exempelvis hemtjänsten i Luleå är att personalen på Svedjegårdens äldreboende har kontroll över schemat och ekonomin. Samtidigt som de jobbar mindre, har mer fritid, mer tid för återhämtning så lyckas de även hålla en ”budget i balans”. Äldreboendet i Svedjegården är ett gott exempel som visar på att det är möjligt att hålla ”en budget i balans” med sex timmars arbetsdag. Luleå kommun använder också ”en budget i balans”, men de använder den för att skära ner och hävda att de samtidigt ska öka kvaliteten, säkerställa bemanningen och minska sjukskrivningarna.

Det är med största sannolikhet den ordningen som äger rum i de flesta kommuner och regioner, vilket i sig inte är oväntat med tanke på det kapitalistiska systemet och ett högervridet politiskt styre som hellre verkar vilja satsa miljarderna på krigsmaskineriet och krigsallianser än på vård och omsorg.

Nästa år ska det bli intressant att följa utvärderingen av projektet 4 Day Week Global. Boston College leder en studie med 600 deltagande bolag i bland annat Sverige, England, Tyskland, Brasilien, USA och Sydafrika om effekterna av en 20-procentig arbetstidsförkortning med full lön.

Kravlista

• Uppnå 30 timmars arbetsvecka för alla genom ökad bemanning.

• Fackföreningarna måste ta striden nu för förkortad arbetstid med bibehållen lön.

• Nej till långpass och varannanhelgtjänstgöring.

• Arbetsmiljölagen ska följas. Rätt till paus. Rätt till rast i ett väl utrustat personalrum.

• Nej till centraliserad schemaläggning. Ja till personalstyrda scheman – vetorätt för fackföreningar.

• Rätt till friskvård på arbetstid för alla.

• Avskaffa karensdagen. 90 procents ersättning vid sjukdom, vab och arbetslöshet.

• Arbete åt alla. Avskaffa arbetslösheten genom fler anställda och stöd till utbildning.

• Förbered arbetarkollektivet för kamp, genom möten och demonstrationer.

• Skrota lönemärket. Årets lönekrav borde vara 5 600 kronor mer i månaden, med extra för lågavlönade. Fackföreningar ska vara kämpande och demokratiska. Inga avtal utan medlemsomröstning.

• Röd omställning av ekonomin. 500 000 fler anställda inom välfärden för att minska stressen och öka kvalitén. Avskaffa kapitalismen, för ett demokratiskt arbetarstyrt socialistiskt samhälle.