”Det är nu vi måste höja rösten”

av Elin Gauffin & Vilgot Karlsson // Artikel i Offensiv

Offensiv har intervjuat fem olika flyktingaktivister om situationen för flyktingar idag, hoten från regeringen och SD samt vad som kan göras åt det.

Kinna Skoglund, nätverket Vi står inte ut men slutar aldrig att kämpa:

– Avhumaniseringen är det det värsta. Det är meningen att vi inte ska se asylsökande som människor. De objektifieras så att de lättare ska kunna avvisas. Exempel på avhumaniseringen är transitboenden långt borta, visitationszoner, att inte få var med sin familj och att man inte ska ha rätt till tolkar. 
– Det har pratats mycket om sakfrågor, men nu måste vi lyfta de stora mekanismerna på samhällsnivå. Det här handlar om demokrati och hur vi ser på människor.
– Se ideologin bakom regeringspolitiken och Tidöavtalet! Det handlar egentligen inte alls om reglerad invandring, utan om att inte ha humanitet i syfte att införa ett mer auktoritärt styre.
– Jag var nedslagen först efter valet, men det vände ganska snabbt. Vi står inte ut är ändå en plattform som når ut till 100 000-tals människor. Vi är 80 000 i Facebookgruppen just nu, vi är ett nätverk och rörelse som når ut till väldigt många över hela Sverige. Vi har diskuterat att jobba på ett makroperspektiv med ett samlande grepp. Det rör så mycket, även folkbildning och kultur som hotas, allt inom mänskliga rättigheter. Tänk på att SD även vill avskaffa diskrimineringslagen. 
– Jag märker redan i min vardag att rasismen har ökat. Nu måste vi försöka få den tysta majoriteten att våga höja sina röster och agera för nu behöver vi alla ta ett kliv framåt och försvara demokratin. Jag är glatt överraskad över responsen, vi har haft stora zoom-möten sedan valet.

Joel Larsson, presskontakt för Håll ihop Sverige:

– En hotad rättssäkerhet för asylsökande är inget nytt som kom med Tidöavtalet, utan det har funnits i flera år. Det har varit tydligt sedan 2016 när man införde stramare lagstiftning som gällde retroaktivt från den 24 november 2015, först som en tillfällig politik och sedan permanentad. Alla de förändringarna, som att tillfälliga uppehållstillstånd blev norm, gör att asylsökande ändå inte kan andas och känna sig trygga även när de har fått uppehållstillstånd.
– Tidöavtalet är bedrövligt och inhumant på alla sätt. Det finns inget försök till integration, som man alltid pratar om. Hur ska vi hjälpa de som har sökt asyl, men som utmålas som brottslingar och syndabockar?
– Det återstår att se hur mycket av Tidöavtalet som kommer igenom, men med tanke på riksdagens sammansättning är risken stor att mycket kommer att göra det. Titta bara på hur Magdalena Andersson har uttalat sig om migrationspolitiken, tar åt sig äran för det ”redan genomförda paradigmskiftet”. Personligen hoppades jag på en tid av eftertanke för S och hur de själva har hanterat de här frågorna och kanske att de hittar tillbaka till en human migrationspolitik, men nu känns det inte betryggande.

– Håll ihop Sverige kommer att fortsätta kämpa. Vi har ju jobbat specifikt för ensamkommande, men breddar nu kraven för rättssäkerhet i asylprocessen. Vi vill ha permanent uppehållstillstånd som norm, Sverige ska vara ett land man flyr till, inte från. Vi kommer inte att backa. Vissa kanske är pessimistiska och säger att det kommer bli svårare att få igenom våra krav nu. Men det är ju precis nu vi måste höja rösten ännu mer och tydligt visa att vi inte ger oss.
– Vi kan väcka uppmärksamhet, få gehör, och då måste vi vara offensiva. Vi har ju våra ambassadörer, kända personer som varit ett ansikte utåt, och vi har samlat på oss människor med kunskap, värderingar och en vilja att aktivt förändra. Det finns en mängd olika sätt att nå ut, som demonstrationer, debattartiklar, prata med politiker och uppmärksamma allmänheten om vad den här politiken innebär för de människor som berörs.
– Vi har diskuterat behovet av en ny rörelse för att försvara asylrätten. I Sverige har det varit brist på bredare rörelser som vi har sett i en del andra länder i exempelvis Europa. Vi har inte synts så mycket. Nu när vi har lanserat våra nya krav ser jag det som att vi är i startgropen för något nytt.

Sanna Vestin, vice ordförande Flyktinggruppernas riksråd, FARR:

– Det största problemet för de flesta asylsökande är att det är mycket svårt att bevisa sitt skyddsbehov och att de får avslag. Det är många faktorer som ligger bakom det: höga beviskrav inklusive id-krav som är svåra att uppfylla, hänvisning till internflykt, krav på anpassning till hemlandets normer och så vidare.
– Tillkommande problem som har växt de senaste åren är extrema handläggningstider och att utvisningsbeslut fattas som inte går att verkställa med resultatet att en allt större del av de asylsökande kommer att vistas i Sverige många år utan uppehållstillstånd och leva långt under ”existensminimum”.
– Den asylpolitiska diskussionen handlar numera inte om vilka som har rätt till asyl. Istället handlar den om asylinvandring som ett hot. Det finns liksom ett outtalat villkor att om asylinvandringen är ett hot mot ”oss” har ”vi” rätt att stoppa den. Det var precis det som uttalades vid presskonferensen den 24 november 2015. Då var hotet mängden asylsökande. Idag är hotet de asylsökande människorna och hur de förmodas vara kriminella och fientliga mot samhället.
– Därför går Tidöavtalet ut på att ingen asylsökande får stanna permanent i Sverige och en huvuduppgift för Migrationsverket ska bli att återkalla tillstånd så fort det blir möjligt.
– Jag skulle säga att den öppna avhumaniseringen av asylsökande började med behandlingen av människor som inte får uppehållstillstånd, men som inte kan utvisas. Ansvariga politiker och myndigheter har accepterat att dessa människor ska klara sig utan något att leva på. Samtidigt sprids en bild av att de som befinner sig i limbo är brottslingar som dömts till utvisning.

Vad ska vi göra åt det?
– En hake som vi kan ta tag i nu är att SD-regeringen på var och varannan punkt i Tidöavtalet har lagt till att vi inte ska sänka nivåerna lägre än vad som är tillåtet enligt EU-rätten eller internationella konventioner. Det känns som att författarna inte vet hur nära de gränserna vi redan är. FARR och andra aktörer kommer förhoppningsvis att kunna använda de internationella konventionerna för att stoppa en del av de mest långtgående förslagen.
– Den andra sidan är att slåss för rätten att hålla ihop och vägra splittras. Det här är en krigsförklaring från regeringen mot både flyktingar och andra invandrare. Men alla möjliga av punkterna kommer också att göra andra invånare till såna som regeringen skiter i.
– Det brukar inte vara särskilt enande att försöka starta den Nya Stora Asylrörelsen. Jag tycker generellt att det är bättre att olika frivilligorganisationer håller kontakt, delar varandras aktioner och stöttar varandra än att försöka bilda en ny organisation som bara blir ytterligare en. Men detta är mina personliga åsikter. Kommer sådana initiativ får FARR ta ställning till det när det kommer.

Ingrid Eckerman, Stoppa utvisningarna till Afghanistan!:

– Den nya regeringspolitiken innebär en förstärkning av lagar som redan gäller. Problematiken handlar om både otydliga gamla lagar och de som kommer i framtiden. Rättssäkerheten i migrationsärenden är låg. De signaler som regeringen sänder till Migrationsverket påverkar hur myndigheter tolkar lagarna.
– Rörande påverkan från regeringen till Migrationsverket vet vi bara det som sägs i media. Vi vet till exempel att Anders Ygeman sa på våren 2016 att hälften av flyktingarna som kom 2015 inte hade asylskäl, långt innan bland annat afghanerna hade varit på den första intervjun. På hösten sa Morgan Johansson att ”Sverige kan inte ta hand om Mellanösterns alla pojkar”. Det var ganska tydliga signaler.

Vad kan vi som kämpar för asylrätt göra i det här läget?
– Vi vet inte hur lång tid det kommer att ta att ställa om för Migrationsverket. Det tar tid att ta fram nya lagar, som ska prövas och tolkas. Så det kommer att finnas tid för oss att agera.
– Jag tror att det är störst chans att påverka Liberalerna att sätta stopp för de värsta attackerna, så det är nog dem som man ska rikta in sig på.
– Det är viktigt att lägga resurser på att genom sociala media nå ut till ungdomar, så som Sverigedemokraterna gjorde, men med motsatt budskap. Det är många äldre i gruppen Stoppa utvisningarna till Afghanistan, men ska vi lyckas behöver unga krafter komma till.
– En konferens till hösten vore bra. Det kräver en partipolitiskt oberoende huvudarrangör.

Reza Rahimi:

– Tänk att jag fick mitt första uppehållstillstånd till slut. Dagen efter valet, efter sju års kamp och väntan. Men det är inte över, det tar aldrig slut. Igår vände sig till och med Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik till alla 300 000 med permanent uppehållstillstånd och sa att de borde vara oroliga, då regeringen vill utreda att omvandla permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga uppehållstillstånd.
– Hur kan sådana här saker läggas fram och folk sitter här och fikar när de borde vara ute på gatorna? Förslag på bidrag på miniminivåer måste besvaras med kamp för maximinivåer.
– Många av mina vänner från Afghanistan och andra delar av världen känner inte till vad som är på gång. Vi från krigsdrabbade länder lever ständigt i en dubbelhet där vi måste tänka på vad som händer med dem där hemma och vad som händer här. Så vi hänger inte alltid med. Jag har vänner som tvingas jobba 16 timmar per dag. Så det behövs information och upplysning.
– Jag hoppas att det händer något igen, som när Ung i Sverige satte sig i 58 dagars sittstrejk och fick civilsamhällets stöd.

---

Vi protesterar mot Tidöavtalet och en främlingsfientlig flyktingpolitik

Detta är en förkortad version av ett uttalande undertecknat av 40 organisationer, däribland Flyktinggruppernas Riksråd FARR, Ingen Människa är Illegal, Refugees Welcome, Stöttepelaren, Alsike Kloster, Musiker mot rasism, och Etikkommissionen. Läs helheten på farr.se.

Vi protesterar mot Tidöavtalet och regeringens politik som innebär att än fler kommer att hållas utanför. Många vill att integrationen ska förbättras och att samhället ska bli mer inkluderande. Men i Tidöavtalet presenterar den nya regeringen inget sådant, bara en serie förslag för att ytterligare skärpa den flyktingpolitik som redan är skärpt sedan 2015 och ytterligare inskränka de rättigheter som redan är inskränkta.
• Alla asylsökande ska bo i transitcenter – och de ska om möjligt bekosta mottagandet själva.
• Asylsökandes rättigheter och mottagningsvillkor ska sättas ned till ett minimum.
• Beviskraven för asylsökande för att få skydd ska bli högre – samtidigt som rätten till tolk och offentligt biträde ska begränsas.
• Uppehållstillstånd för att en utvisning inte kan verkställas ska bara ges om hindret är permanent.
• Preskriptionstiden för utvisningsbeslut ska förlängas eller helt tas bort.
• Fler sanktioner och tvångsmedel ska införas för att hindra att människor avviker och kommuner ska förbjudas att hjälpa papperslösa.
• Anhöriginvandring ska begränsas så att färre som har fått uppehållstillstånd får återförenas med sin familj.
• Försörjningskrav för anhöriga ska skärpas och eventuellt användas även vid förlängning.

Det är några exempel på vår nya regerings flyktingpolitik. Men det räcker inte. De som har fått skydd ska inte känna sig trygga ens med uppehållstillstånd.
• Permanenta uppehållstillstånd för skyddsbehövande ska tas bort för alla eller vissa grupper.
• Uppehållstillstånd ska återkallas så fort det är möjligt, när det ursprungliga skälet inte finns kvar.
• Återkallande av uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov ska underlättas med en automatisk procedur eller andra åtgärder.
• Återvandring ska stimuleras även bland de som är bosatta.
• Kraven för att bli medborgare ska höjas och lojalitetsförklaring eller liknande införas.
• Tillägg för barnfamiljer ska tas bort från ersättningen för nyanlända under etablering.
• Kvalificering ska införas för att få ta del av andra rättigheter som invånare i Sverige har, som barnbidrag, föräldrapenning, assistansersättning osv.
• Rätten till tolk till exempel i vården ska begränsas.

Regeringen framställer invandringen som Sveriges största problem – under brinnande klimatkris, krig i närområdet, elkris och en just överstånden pandemi. Hur ska folkhemmet försvaras med en regering som misstänkliggör en så stor del av folket?
När den nya migrationsministern ska försvara politiken framställer hon antalet asylsökande till Sverige som systemhotande och upprepar att 163 000 sökte asyl 2015. Men hon säger inte att den förra regeringen sedan dess redan har infört en lång rad skärpningar för asylsökande och deras familjer.
Hon säger inte att EU:s gränspolitik redan har minskat antalet asylsökande till en bråkdel av antalet asylsökande 2015. Förra året sökte 11 000 personer asyl i Sverige, inte 163 000. Migrationsministern berättar inte heller att de flesta som söker asyl får avslag.
I Tidöavtalet har angreppen på asylsökande och flyktingar blivit självändamål. (…) Att vilja bli av med så många som möjligt är inget annat än främlingsfientlighet.

Att tvingas fly och börja om i ett avlägset land är svårt. Människor pratar andra språk och gör saker på andra sätt. Du kommer kanske långt från släkt och vänner du brukar få stöd av. En del kanske försöker utnyttja din mer utsatta situation. Det är riktiga problem, men problem som går att hantera, om viljan finns.
När regeringen istället säger åt dig att du aldrig kommer att få stanna permanent och samtidigt straffar dig för att du inte är integrerad kommer det att bli svårare att vara ny i Sverige. Det kommer att gå sämre för många människor.

Många asylsökande och utvisningshotade som inte har någonstans att återvända till lever redan idag långt under existensminimum. De är utlämnade åt samvetslösa arbetsgivare och annan kriminalitet, om de inte får stöd i civilsamhället.
Vi protesterar mot Tidöavtalet och regeringens politik som kommer att skapa ytterligare stora grupper som hålls utanför.
Samtidigt lovar vi att vi i civilsamhället kommer att fortsätta att ta vårt ansvar och göra vårt bästa för att hålla ihop där det behövs, skydda dem som behöver skydd och ställa upp för vårt gemensamma samhälle där staten sviker.