Efter senaste tidens allvarliga tillbud i svenska kärnkraftverket Forsmark har frågan ställts på sin spets: går det att avveckla kärnkraften, och hur lång tid kommer det att ta? Kärnkraften står idag för ungefär hälften av Sveriges elproduktion. När kärnkraften kom på 1970-talet fick vi ett rejält el-överskott, vilket resulterade i sänkt elpris och att elvärmen blev lönsam och byggdes ut. Kärnkraftsbolagen fick en speciallag för sina kärnkraftverk där eventuella utgifter vid en härdsmälta garanterades av staten.
Idag är energiproblemet stort och växande. Detta utnyttjas av de tre stora energibolagen, som tar ut jättevinster. I år pekar trenden mot att de tre eljättarna, Vattenfall, Eon och Fortum, gör en sammanlagd vinst på 64 miljarder kronor, en ökning med 50 procent jämfört med i fjol.
Dessa vinster går inte till de massiva investeringar i miljövänlig energi som skulle behövas, utan rakt ner i aktieägarnas fickor.
De 70-80 TWh som kärnkraften idag står för måste ersättas inom de närmsta åren. Detta kan antingen göras med nya kärnkraftverk, som i Finland, eller med miljövänlig vindenergi, som i Danmark, där 20 till 25 procent av elproduktionen kommer från vindkraft.
Miljövänliga energikällor
Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) gjorde i början av året en beräkning av hur många TWh olika miljövänliga energikällor skulle kunna producera fram till 2020.Tekniken finns där redan idag, men produktionen skulle behövas byggas ut för att motsvara behoven. Det går dock långsamt. Idag är det så få företag som tillverkar vindkraftverk att leveranstiden kan bli så lång som ett år.
Bioenergin är den del av de nya förnyelsebara energikällorna som idag går som på räls. Ungefär 85 TWh beräknas idag tas ut från skogen, en siffra som skulle kunna öka med minst 35 TWh. Biobränsle kan både producera el och värme. Fjärrvärmesystem skulle kunna byggas ut och ersätta den direktvärmande elen.
Vindkraften
Vindkraften, som vi ser potentialen hos i Danmark, kan byggas ut rejält. Den tid det tar att bygga vindkraftverk måste minskas. Områden ute till havs som inte syns från kusten måste i första hand prioriteras. SNF beräknar att vindkraften troligen kommer att kunna producera 27,5 TWh år 2020.Solenergi är den energi som är absolut viktigast för att det överhuvudtaget ska kunna finnas liv på jorden. Men den kommer inte att kunna stå för någon större del av energiproduktionen före år 2020. Dock kan solenergin användas till vattenvärmare. Bergvärme växer nu i allt snabbare takt. Många som har villor överväger det alternativet, som är lönsamt tack vare det höga elpriset. Hur många TWh bergvärme kan utgöra 2020 finns det inga kalkyler för. Vattenkraften är också en energikälla som inte bör byggas ut då den har för höga miljökostnader. En viss effektivisering kan dock vara möjlig.
Den huvudsakliga metoden för att minska kärnkraftsberoendet som både SNF och regeringen förespråkar, är att minska energikonsumtionen. På så sätt försvarar regeringen också det höga energipriset. Visst går det att minska energiförbrukningen. Volvo har halverat sin energiförbrukning genom att ta bort slöseriet. SNF räknar med att 25 TWh kan sparas in genom energieffektiviseringar fram till 2020.
Marknadskaos
Problemet med detta energipussel är att elen nu är ute på en fri marknad där företagen tar ut så mycket vinst de bara kan för varje kilowattimme de producerar. El-jättarna har därför ett intresse av att begränsa engergitillgången för att därigenom få upp priserna.Detta gör att utbyggnaden går med snigelfart, både av den miljövänliga energin och den traditionella.
Statliga Vattenfall föregår med dåligt exempel då de investerat flera miljarder i kolkraftverk i Tyskland de senaste åren. Kol eller andra fossila bränslen är inget alternativ till kärnkraften. Oljereserverna som idag finns kommer att ha sinat på 30 års sikt och växthuseffekten ställer till med allt större problem för våra livsvillkor.
Energisektorn är för viktig för att få styras av kortsiktiga vinster till aktieägares redan välfyllda portföljer. För en miljövänlig energiproduktion behövs demokratisk kontroll och planering. Hela energisektorn måste förstatligas och drivas utan vinstmotiv. Först då blir en hållbar utveckling för både natur och människor möjlig att få till stånd.
Joel Eriksson
