I Haninge lever 13,5 procent av barnen i fattigdom. På de senaste tre åren har antalet hushåll med socialbidrag fördubblats och ohälsotalen för arbetare ligger en femtedel över snittet i Stockholms län. Men också inom Haninge kommun är polariseringen stor.I Jordbro och i Brandbergen kommer över 60 procent av barnen från låginkomstfamiljer. I Dalarö är den siffran mindre än trettio procent.
I Jordbro är arbetslösheten sju procent och snittinkomsten 207 000, medan inkomsten i Dalarö är hundratusen kronor högre och arbetslösheten ligger under riksgenomsnittet, på tre procent.
Haninge kommun är fortfarande märkt av 1990-talets ekonomiska kris. Än idag sätter ombyggnationen av Haningehems hus, som inleddes på 1980–talet, spår i kommunens finanser.
Det var förvaltningsbolaget Formator som genomförde ombyggnationen, som till slut kostade mer än vad helt nya hus skulle ha gjort. Formatorskandalen uppdagades 1992 och tog Haninge till konkursens rand. Bankerna fick gå in med 700 miljoner och hade då möjlighet att ställa politiska motkrav: kommunen skulle, oavsett valresultatet, styras av m, s och fp, alltså de partier som hade politisk majoritet när skandalerna inträffade.
Idag styrs Haninge av s och fp. Man tillhör de kommuner som satsar minst pengar per invånare på barnomsorg, skola och kultur. Den politiken börjar sätta sina spår. 2003 hoppade 28 procent av gymnasieeleverna av sin utbildning – i år hade den siffran stigit till 46 procent.
Mindre till skola och dagis
I jämförelse med andra förortskommuner satsar Haninge mellan 14 och 24 procent mindre på grundskoleundervisning, elevvård och böcker.Segregeringen delar Haninge. Mellan villaområdenas norra och lägenheternas södra Jordbro går en skarp gräns som uttrycks i inkomst och etnicitet. Jordbromalmsskolan kan för tillfället sägas fungera som den sista hängbron över klyftan mellan bostadsområdena. Här går elever från både norra och södra delen. Nu vill socialdemokraterna lägga Jordbromalmsskolan till förmån för två olika F-9-skolor. Det skulle öka segregationen ytterligare.
Att förbättra situationen i förskolan är ett populärt löfte från riksdagspartierna inför valet. Också socialdemokraterna i Haninge har hoppat på tåget: ”För oss är det viktigt att alla barn, oavsett om föräldrarna är arbetslösa, sjukskrivna eller föräldralediga, får möjlighet att ta del av förskolans verksamhet. Vi ska skapa Sveriges bästa förskolor och skolor och då ska alla Haninges barn och ungdomar med.” Så skriver Robert Noord (s) i en insändare och lyckas samtidigt parafrasera socialdemokraternas slogan i årets valrörelse: ”Alla ska med”.
Men idag är det svårt att få dagisplats i Haninge. På en tidningsförsäljning träffade en av Rättvisepartiet Socialisternas medlemmar en kvinna som har ett av sina barn på dagis i Jordbro. För att få dagisplats till sitt andra barn hade hon stått i kö i ett och ett halvt år innan hon till slut erbjöds en plats – i Västerhaninge. Det var ännu ett exempel på hur stort behovet av nya satsningar är. Rättvisepartiet Socialisterna kräver 300 nyanställningar inom barnomsorgen.
Släpar efter
I Haninges förskola släpar lärartätheten efter övriga landets. Man har 6,3 barn per heltidsanställd förskollärare, riksgenomsnittet är 5,2. Och oavsett vad Robert Noord säger, går utvecklingen åt motsatt håll på en del av Haninges förskolor.Jordbro är en av de stadsdelar i Sverige som ingår i Storstadssatsningen, utvalda därför att deras invånare har väsentligt sämre förutsättningar än de i kringliggande områden och där problemen är så stora att regeringen bedömer att kommunernas resurser inte räcker till för att lösa dem. I Jordbro har en stor del av satsningen riktats mot barn och unga. Det rör sig om allt från stödundervisning i svenska för elever med annat modersmål till extra öppet på ungdomens hus och en nystartad boxningsklubb. Så här efteråt, när satsningens avslutats, är titeln på utvärderingen av Storstadssatsningen på Jordbromalmsskolan ganska talande: ”Det var bra medan det pågick”. Det är helt enkelt få elever som märker av några förbättringar.
Storstadssatsningen
Pengar har också satsats på projekt som ska öka sysselsättningen. Det handlar om stödutbildningar, praktikplatser och arbetsträning. En av praktikplatserna som storstadssatsningen finansierar är Myrorna i Haninge. I början av året skrev Offensiv om hur de praktikplatserna gjorde det möjligt för Myrorna att slippa anställa fast personal. I januari hade Myrorna i Haninge ett femtiotal praktikanter, men bara hälften så många fast anställda. Att praktikplatserna skulle leda till ”riktiga jobb” var det inte tal om, i alla fall inte på Myrorna. Där fanns praktikanter som varit aktiva i olika sysselsättningsåtgärder under två års tid – ofta i olika omgångar på just Myrorna – utan att få någon fast anställning.I rapporten står också att ett mål med storstadssatsningen har varit att göra Höglundaparken till ett område för gemenskap och rekreation – huvudprioritet har varit att förbättra belysningen. Men Höglundaparken är fortfarande en osäker plats efter mörkrets inbrott. Det exemplifierades tidigare i år, när Mattias Bernhardsson, kandidat för RS i Haninge, tillsammans med Joel Eriksson grep en våldtäktsman just här. Det är ännu en illustration till att åtgärderna inte når sina mål. På ett ställe i rapporten skriver man till och med att ”det övergripande målet för samtliga insatser är ökad måluppfyllelse”…
181 miljoner = 600 jobb
Totalt satsades 181 miljoner kronor i Jordbro genom storstadssatsningen mellan 2000 och 2005. Nu är projektet avslutat, och bara de åtgärder som lyckats få en annan typ av finansiering har fortsatt. Men miljoner till tillfälliga projekt kommer inte att lösa problemen i marginaliserade stadsdelar och kommuner.De 181 miljonerna som regeringen sköt till Jordbro i Storstadssatsningen, skulle ha varit tillräckliga för att finansiera de 600 nyanställningar som Rättvisepartiet Socialisterna menar är nödvändiga för att rädda situationen i Haninge kommuns skolor och daghem.
Ulrika Waaranperä
