Det har gått bra för ensamkommande flyktingbarn

av Arne Johansson // Artikel i Offensiv

Att det trots stora umbäranden har gått så bra för många av de 20 000 ensamkommande flyktingbarnen 2015 som fick uppehållstillstånd i Sverige är en värmande nyhet i dessa mörka tider. Inte mindre än 8 av 10 av de då 16-åriga barnen födda 1999 i denna grupp och som nu är 23 år gamla har idag jobb med en månadsinkomst som är högre än 18 000 kronor, visar ny statistik från SCB jobb.

Både de afghanska flyktingpojkarna (89 procent) och de färre flickorna som kom ensamma har i en betydligt större utsträckning jobb och dessutom en högre inkomst än genomsnittet för alla jämnåriga födda i Sverige.
Det är en ganska spektakulär bedrift mot alla odds efter den helomvändning från det officiella Sverige, från öppna armar till att på alla sätt motarbeta dem. För att inte tala om den omfattande flyktingfientliga hets och stigmatisering som de sedan har utsatts för.
Det är värt att påminna om hur deras ärenden först kraftigt försenades och hur de sedan misstänkliggjordes med ovetenskapliga ålderskontroller, hur de efter flera års väntan trots att de börjat rota sig fick avslag på sina ansökningar och förlorade rätten att bo kvar på sina boenden. Alltför många tog sina liv och alltför många tvingades fortsätta sin flykt till Frankrike och andra länder.

Men där det politiska etablissemanget svek var det istället som Natalia Medina beskrev i förra veckans Offensiv den utbredda gräsrotssolidariteten i spåren av de unga afghanernas egna fantastiska kamprörelse Ung i Sverige som till sist pressade fram en ny räddningsplanka. Denna kom i form av en gymnasielag med stöd av MP, V, C och mycket motvilligt S, där det tuffa villkoret för att till sist få rätt att stanna var att de trots ofta dåliga förkunskaper måste klara gymnasiet och sedan få ett fast jobb utan subventioner inom ett halvår.
Flertalet av de 20 000 som idag har lyckats få permanenta uppehållstillstånd och i en del fall även medborgarskap är sysselsatta i vård och omsorg, därnäst inom socialtjänsten och byggarbeten.
– Det är intressant att se att många jobbar inom vård och omsorg, det är inte särskilt vanligt bland män i den åldern födda i Sverige, men här är det en ganska stor grupp, säger Karin Lundström, rapportförfattare och demograf på SCB.

Det samhälle som satsade på den här gruppen ensamkommande har inte förlorat, det har vunnit jättemycket.

Av de 35 000 ensamkommande 2015 var det 20 000 som fick uppehållstillstånd i Sverige, 13 000 direkt och 7 000 senare genom gymnasielagen. Rapportens resultat stämmer bra med den forskning som finns om de ensamkommande.
– Det bekräftar en av de viktigaste aspekterna som jag skriver om. Ensamkommande har inte råd att lata sig. De är väldigt motiverade att komma in i samhället och att inte ses som en belastning, säger Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid Mälardalens universitet, till Dagens Arena.
– Vi behöver lyfta upp invandringens fördelar. Det samhälle som satsade på den här gruppen ensamkommande har inte förlorat, det har vunnit jättemycket, tillägger Darvishpour.
Professor Philip Lalander vid Linnéuniversitet delar uppfattningen.
– Många av dem jag har träffat lärde sig språket jättesnabbt och tog körkort snabbt. Jag tror också att många har haft nytta av olika nätverk som unga behöver för att få jobb, till exempel föreningar och andra typer av kontakter i anslutning till boenden, säger han.

SCB-rapporten kan också läsas som goda motargument mot den första delen av den så kallade ”uppdaterade samhällsanalys” som den 27 november presenterades på en socialdemokratisk presskonferens.
Liksom Lisa Pelling kommenterar i en ledare på Dagens Arena är detta en S-analys ”i tiden” med ”ett fuktat finger i luften” som grovt missar målet genom att sätta etnicitet före klass och förringa sitt eget ansvar för de skenande klyftorna.
Det är också ”en uppdaterad analys” som ”inte har ett ord om invandringens positiva effekter, om de människor som bär upp sjukvården, bemannar äldreomsorgen, kör buss och står i butik… Som städar, bygger och jobbar på lager, som forskar, håller IT-systemen igång och ser till att Sverige fortsätter att ligga i teknologisk framkant.”