Domen mot Theodor Engström: Uppenbara politiska motiv avfärdas

av Mattias Bernhardsson // Artikel i Offensiv

I förra veckan föll tingsrättens dom mot Theodor Engström för mordet på SKR:s psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren. Nazisten och SD-sympatisören dömdes till sluten psykiatrisk vård för mordet samt förberedelse till terroristbrott mot centerledaren Annie Lööf. Orsaken till att tingsrätten inte ansåg att själva mordet var ett terrorbrott: Att döda en tjänsteman medför inte lika stor skada för landet (!).

”Det kan inte sägas ha allvarligt skadat Sverige i den mening som krävs för att det ska vara ett terroristbrott”, säger rättens ordförande Per Sundberg till tidningen Arbetsvärlden.
I domen skriver rätten att det rörde sig om en ”direkt attack mot endast en person”. Det innebär att rätten vägrar att se den politiska helheten och att det fanns en dödslista på ett flertal politiker, tjänstemän och journalister som var tilltänkta måltavlor i Almedalen.
Det är också anmärkningsvärt att rätten dömer till just sluten psykiatrisk vård istället för livstid, med tanke på att rätten i sin dom faktiskt slår fast att Theodor Engström ”inte har saknat förmåga att inse gärningarnas innebörd”.
Psykiatrisk vård borde vara en del av alla morddomar, men i fallet Theodor Engström är det tydligt att rätten dömer till sluten psykiatrisk vård för att nedtona det politiska motivet.

I polisförhör beskrev Theodor Engström mordet som ”ett hjältedåd” för att slå tillbaka den ”styrande ondskan”. Under polisutredningen framkom inte bara att planeringen var omfattande, utan att både den norske nazisten och massmördaren Anders Behring Breivik och den svenske nazisten och mördaren Anton Lundin Pettersson var inspirationskällor.
Anton Lundin Pettersson mördade tre personer på Kronans skola i Trollhättan 2015 och Anders Behring Breivik mördade 77 människor, främst ungdomar, i Oslo och på ön Utøya 2011.
– Tingsrätten sätter ribban väldigt högt för att det ska röra sig om ett terroristbrott. Tingsrätten undervärderar samhällseffekten av ett mord på en högt uppsatt tjänsteman under ett evenemang som politikerveckan i Almedalen, säger kammaråklagare Henrik Olin till SVT och fortsätter:
– Jag tolkar det som att tingsrätten menar att risken för skada på samhället finns om man skulle mörda till exempel en partiledare, men inte om man skulle mörda en högt uppsatt samhällstjänsteman.

Samtidigt har hotbilden ökat mot just tjänstemän:
– Vi har sett en stark utveckling mot att hoten i större utsträckning riktar sig mot experter och tjänstemän, kommenterade idé- och lärdomshistorikern Andreas Önnerfors till tidningen Arbetsvärlden, som menar att det är uppenbart att Engström inte har agerat ensam, men att det finns ett ointresse över att utreda detta fullt ut:
– De har bestämt sig för att han är en ensam gärningsman. Det kopplas tyvärr ofta ihop med att det skulle vara enskilda gärningsmän, ensamvargar. Det gör att polis och åklagare som utreder dåden blir blinda inför den idémässiga kontexten som terroristen befinner sig i och istället ägnar sig åt att försöka profilera enskilda gärningsmän.

Gång efter gång när nazister och SD-sympatisörer begår mord eller attentat jobbar polis, åklagare och det politiska etablissemanget hårt för att tona ned eller rentav förneka det politiska motivet. Den underliggande orsaken till detta är att samma etablissemang har anpassat sig till och omfamnat SD:s högerextrema politik och rasism.