Hur gick det till när produktionen stoppades, måndagen den 24 augusti, på Do- metic i Motala? IF Metalls klubbordförande Kenny Wikström berättar:– Jag kom till jobbet efter att i söndags ha läst en notis i en amerikansk tidning om ”ägarförändringar i Dometic”, något vi inte fått information om. Jag gick upp till personal- chefen för att fråga om han visste något. Han satt och läste Dagens Nyheter på nätet och var grön i ansiktet.
– Då kom en annan anställd in med papperstidningen. Förstasidan i ekonomidelen hade en jätterubrik med direktörernas krav på 800 miljoner kronor.
– Jag förstod direkt att det skulle ha konsekvenser för produktionen.
De anställda har ett lokalt avtal som ger maximalt 22 kronor extra i timmen för att de ska jobba kvar trots nedläggningsbeslut.
Det skulle ta över 30 år för 400 anställda att komma upp i 800 miljoner, som är vad direktörerna krävt.
Hur är stödet från andra arbetare och fack?
– Alla jag pratat med tycker att direktörernas utpressning är för jävlig, alla stödjer oss. Det gäller både arbetare, politiker och tidigare chefer jag pratat med.
Pratar ni mycket om varför de gör så här?
–Hela tiden. Vi tror att de vill säkra sin egen försörjning i x antal år. De vill inte jobba och de skiter i bolaget. Det har jag misstänkt sedan länge. Vi anlitade en löntagarkonsult som tog fram en rapport som visade att företaget i Motala är lönsamt. Vi gav också fler alternativ, men de struntade i det.
Löntagarkonsulten visade bland annat att den planerade flytten av fabriken till USA skulle kosta 160 miljoner kronor. Men de fackligt aktiva tror att den verkliga kostnaden är uppemot det tredubbla.
Har ni diskuterat vad ni kan göra för att stoppa nedläggningen?
– Vi försöker med allt – har talat med bankerna (som står för lånen till Dometic), tidigare chefer med flera. Vad vi vet är att Motala kommun inte gör något – oavsett partifärg. De tror nog att det är en för- lorad sak.
– Företagsledningen kommer antagligen med ett varsel för samtliga, samtidigt som de vill fortsätta utnyttja de som förlorat jobbet som tillfälligt anställda för att klara nya order.
På frågan om de anställda kan stoppa nedmonteringen och flytten av monteringslinjerna känner sig det lokala facket bakbundet. Men stämningen för spontana protester från golvet är ju tydlig efter det tidigare stoppet för produktionen.
Sådan kamp skulle också snabbt sätta press på företaget som har kontrakt att följa.
Per-Åke Westerlund
