Dricksvattnet hotas när skurkbolag vill starta gruva

av Offensiv

Planerna på en vandingruva i Hälsingland möter motstånd. Det är inte så konstigt. Den planerade gruvan ligger nära ett vattensystem som försörjer 30 000 människor med dricksvatten. Personerna bakom planerna har varit inblandade i tveksamma affärer och det är omöjligt att se vem som egentligen äger bolaget Svenska vanadin.

Det första steget när en gruva ska öppnas är att Bergsstaten måste bevilja en bearbetningskoncession. Det hindret passerade Svenska vanadin redan 2010. Sedan har det gått trögt. Den ansökan om miljötillstånd behövde kompletteras i flera omgångar och till sist beslutade Mark- och miljödomstolen att avvisa ansökan. Den var så bristfällig att det inte gick att ta ett beslut utifrån de underlag som bolaget hade lämnat in. Det är hittills den enda gången detta har hänt med ett gruvprojekt.
I området kring gruvan har det funnits ett starkt motstånd mot projektet. Den viktigaste anledningen är att den planerade gruvan ligger nära Dellensjöarna, som är en dricksvattenreservoar för invånarna i en stor del av Hudiksvalls kommun. Bland annat genomfördes ett stormigt stormöte, där företagets representanter pressades på svar.
Den nya ansökan som företaget lämnade in godkändes efter flera turer av Mark- och miljödomstolen 2022. Men Länsstyrelsen i Gävleborgs län är inte övertygad om att företaget kan förhindra utsläpp av metaller till vattendrag och sjöar i området och har överklagat till Mark- och miljööverdomstolen. Även bland många i lokalbefolkningen fortsätter motståndet mot projektet.

Fallet Svenska vanadin visar hur låga kraven är på företag som vill bedriva gruvverksamhet.

Det som också bidrar till den skepsis som finns mot Svenska vanadin är företagets historia. Ägarna till bolaget ägde tidigare en grafitgruva i Hälsingland. Ett stort utsläpp från gruvans avfallsdamm gjorde att en å i närheten blev mjölkvit och vattnet kraftigt försurades.
Affärsmännen som driver Svenska vanadin drev tidigare bolaget Tricorona, som sysslade med att sälja klimatkompensation. Dagens Nyheter har rapporterat att detta bolag efter tvivelaktiga affärer till sist försattes i konkurs. Skattebetalarna lämnades, enligt tidningen, med en nota på 140 miljoner kronor.
Det är idag omöjligt att säga vilka intressen som står bakom gruvplanerna. Bolaget Svenska vanadin saknar ekonomiska tillgångar, har inga anställda och har inte haft någon nämnvärd verksamhet under de senaste fem åren. Moderbolaget finns på Cypern, vilket förhindrar insyn. Det är alltså dessa bolag som nu vill starta ett gruvprojekt som kommer att kosta miljardbelopp och där miljöriskerna är tydliga.

Fallet Svenska vanadin är ett exempel på hur låga krav den svenska lagstiftningen ställer på företag som vill bedriva gruvverksamhet. Det är också ett starkt argument för att gruvverksamhet bör bedrivas av samhället och inte bedrivas utifrån om det finns utsikter att göra vinster på att öppna en ny gruva.