Dröjande vaccin hotar liv

av Anna Lundqvist & Robert Bielecki // Artikel i Offensiv

Att vården och omsorgen inte var tillräckligt väl rustad med personal för en allvarlig pandemi var föga förvånande med tanke på åratal av ”besparingar”, nedskärningar och de privata aktörernas inträde på den så kallade marknaden. 

Att det dessutom saknades tillräcklig skyddsutrustning och övrig materiel var kanske mindre känt, men inte mindre överraskande.
Systemet med ”just in time”-leveranser lyckades inte tillhandahålla tillräckligt med skyddsutrustning när den behövdes och förra året nåddes vi av alldeles för många rapporter om vård- och omsorgspersonal som tvingades arbeta utan skyddsutrustning, till och med vad gäller patienter som bekräftats vara smittade med covid-19.
Utöver bristande produktion och leveranser kunde vi också se exporthinder och protektionism växa fram då flera stater prioriterade sin egna vård- och omsorgspersonal istället för att samarbeta över nationsgränserna. Att den här cirkusen med osäker produktion och distribution skulle gälla även vaccinprogrammen är så här tre månader in i vaccineringen ett faktum.

En orsak till de problem vi nu ser med tillgången till vaccin både i Sverige och internationellt är att staterna och regeringarna som ansvarar för befolkningens hälsa helt och hållet är i händerna på privata, vinstdrivande företag.
Det som världens experter är överens om kan få stopp på pandemin ligger utanför det offentligas kontroll. Istället är det företag med inget annat än vinst för ögonen som har makten över huruvida människor får tillgång till vaccinet eller inte. Vaccinet ges till stor del kostnadsfritt till medborgarna, men vi vet att någon förstås måste stå för de kostnader som ligger bakom. Länderna står för kostnaderna, men har ingen som helst kontroll över produktion och distribution. 
Med tanke på hur mycket offentliga medel som går in i läkemedelsforskningen och specifikt framtagandet av vaccin mot covid-19 borde världens regeringar åtminstone få ta del av forskningsdata och annan information om produktionen.

I Sverige visar de senaste siffrorna att totalt 910,425 har påbörjat sin vaccinering och fått minst en dos, varav 383,498 har fått två doser och är färdigvaccinerade.
Men de utlovade leveranserna av AztraZenecas vaccin har inte kommit. De halverar sina leveranser till EU under det andra kvartalet, på grund av exportförbud. I Storbritannien uppges att ”kontraktsmässiga skäl” hindrar leveranser till EU, rapporterade Läkartidningen den 12 mars. Därmed finns det en stor risk att Sverige inte klarar sitt uttalade mål om att vaccinera hela den vuxna befolkningen under det första halvåret 2021. Det hotar liv.
Folkhälsomyndigheten meddelade i ett pressmeddelande att Sverige kommer få omkring 2 miljoner doser färre än vad bolaget hade uppgett. Av de 4,5 miljoner doser som Sverige skulle få under det andra kvartalet i år kommer istället cirka 2,7 miljoner att levereras – om inte ytterligare hinder uppstår. 
Dessutom har flera av landets toppar och chefer gått före i vaccinationsköerna på vård- och omsorgspersonalens samt riskgruppers bekostnad, som Offensiv tidigare har rapporterat om.

Flera regioner rapporterar om vaccinbrist. Jämtland-Härjedalen och Gotland har båda stängt bokning för vaccinering. Dagens Medicin rapporterade den 16 mars att det har varit ”vaccinturism” på Gotland.
SVT Nyheter skrev den 23 mars att även Region Skåne nu saknar vaccindoser och har fått skjuta upp redan inbokade vaccinationer. För vissa skjuts det upp i en månad. 
– Detta inträffade precis när vi skickat ut sista omgången av breven till åldersgruppen 76-84 år med erbjudande om att ringa sin vårdcentral för att boka tid för vaccination, säger Marie Ljung, kommunikationschef i primärvården, till SVT.

Orättvis fördelning av vaccin och läkemedel är inget nytt. I det nuvarande systemet får toppar gå före och gräddfilerna inom vården breder också ut sig. Det är uppenbart att detta i kombination med läkemedelbolagens vinstjakt och staternas protektionism försvårar en effektiv vaccinering i Sverige och globalt.
En demokratisk läkemedelsindustri i offentlig ägo utan patentskydd och affärshemligheter skulle möjliggöra effektivisering, samordning och rättvis fördelning globalt utifrån var behoven är störst, inte plånböckerna. 
Den sönderprivatiserade välfärden i Sverige gör det också än svårare att samordna vaccinationerna, då det finns väldigt många olika aktörer i form av olika hemtjänstföretag och privata vårdcentraler.
Därför måste krav ställas på att vård och omsorg återtas i offentlig regi där resurser sätts in för en rejäl upprustning, samt att den blir demokratiskt styrd av de anställda och brukarna. Så kan vi säkerställa en god vård och att vaccinen går till de mest behövande först.